Göteborgsposten – 15 juli 1868, sida 1

Doktor Bradyv). Af V. H. Russell. VI. Skolan. När vi tala om vår skoltid så glömma vi vanligtvis alltid de tårar vi ha utgjutit och de sorger vi haft, eller småle vi åt våra lidanden när vi erinra oss dem, huru stora de också på den tiden förekommo oss. Det var med en känsla af något som liknade förtviffan, som jag betraktraktade den stora svarta stenmassa. upplyst af en enda lampa öfver förstugudörren, hvilken doktorns karl visade oss med den anmärkning att det var skolan. Denna känsla försvagades ej då en mängd bommar blefvo fråndragna, lågar rasslade och en dörr till hälften öppnades, så att man noga kunde se ett bistert ansigte vid skenet af ett ljus som hölls i vädret, hvarvid en grof stämma frågade: — Hvarför kommer du så sent? — Diligensen kom sent, herr Cuffe — det är orsaken, och dessutom var det en hel mängd saker. Jag hade drömt om varm aftonmat, om en blossande eld i kaminen, och nu stodo jag och min ledsagare skälf) Forts. fr. N:o 160.