Göteborgsposten – 10 juli 1868, sida 1

ej en enda som kunde motstå hennes småleende och intagande väsen då hon önskade att vinna dem. Brigadgencralens maka var som en mor för henno och man antog allmänt att de villo adoptera henne. Din fars regimente kom just till Cawnpore kort efter det hennes far var död. Inom mindre tid än två månader afundades vi allesammans stackars Brady — en af de bästa, vänfastaste, tappraste och mest rättframma menniskor som Gud någonsin skapat — hans lycka, ty han stod i begrepp att gifta sig med Indiens skönhet; det vill säga att det var de unga som afundades honom. Några af de gamla karlarne och alla fruntimren skakade på hufvudet. Jag vill hoppas att de skola bli lyckliga, sade generalskan till mig — jag var då ung officer och adjutant hos generalen — men jag fruktur att så ej sker. Det var på aftonen hon gjorde denna anmärkning, under det vi stodo och sågo efter de sista bärstolarne som rörde sig i riktning mot höglandet, hvarest bruden och brudgummen skulle tillbringa sin smekmånad. Jag kan ej neka att det förvånade mig något, ty lady Crosby var ett ovanligt och vänligt fruntimmer, som hatade all skandal, och hon höll lika mycket af Mary Billing som om hon varit hennes egen mor. Kan det vara något trifvel underkastadt, mylady, utbrast jag; jag kan med mitt lif ansvara för honom och ni känner ju henne. — -RNej, tyvärr, sade lady Crosby, 4jag tillstår att jag aldrig kunnat förstå mig på henne; hon kan vinna hvem som helst inom ett ögonblick, men sedan hon vunnit honom eller henne, bryr hon sig ej mera om sin seger. Jag inbillar mig att då en mensklig varelse kan