Göteborgsposten – 9 juli 1868, sida 1

124 Lennartssors, liksom det jemväl vid Lelången belägna, Gustafsfors eges af firman Ekman Å C:o i Göteborg och har en särdeles vacker belägenhet invid ett väldigt fall. Här kommer man genom en kanal och 3, i ett brant berg till venster sprängda slussar med en sammanlagd längd at 1,400 fot upp i sjön Stora Lee. Detta är de tre sista stegen i den af menniskosnillet konstruerade trappa, hvarpå vi från Göta-elf stigit 343 fot öfver hafvet. Den massiva slussporten — i anseende till kanalens smalhet äro slussarne hela linien utefter endast försedda med en port — vänder sig gnisslande på sina hakar och vi se framför oss tvenne ofantliga stentrösklar, som vi måste öfverstiga. Eh bien! Här gäller det att begagna samma taktik som i stora verlden. Laga endast att du kommer att eflyta ofvanpå och du skall öfver de högsta och krångligaste trösklar navigera dig in på det högre societetslifvets Döda Haf, äfven om bördseller börs-högfärdens glupande Cerberusar göra tjenst som slussvaktare. Nu öppnas luckorna till den öfre slussporten och snart visar sig samma egendomliga skådespel, som vi förut så många gånger under resan beundrat: ett praktfullt konstgjordt vattenfall som bildas då vattenmassan rusar ner ölver slusströsklarne. Men nu bar Laxen höjt sig så mycket att vi kunna gå iland. Handen åt damerna och hela sällskapet spatserar öfver Lennartsfors bro en passant beundrande det präktiga fallet och det vackra landskapet ner till stångjerussmedjan, hvars skorstenar artigt presentera charmanta välkomstbuketter at sprakande eldgnistor. Nu äro vi inne i smedjan, der en öfverdängare — —————————