ÅT2W24 ——— uppvisades. Af 24 elever, som enligt stistelsens stadgar få fri undervisning, atgå 6, som under året blifvit admitterade till Herrans Nattvard. Af dessa har isynnerbet en elev, Amanda Larsson, utmärkt sig genom fit, ordning och kärlek till skolan; ty ehuru hon är boende ute vid Härlanda, har hon icke, hurudant vädret än varit, en enda dag försummat infinna sig. Hon har varit, yttrades af skolans inspektor, ett praktexemplar bland skolflickor. Examen afslutades med ett varmt, allvarligt och hjertgripande tal af reg:spastor Kindberg, som, sedan ban å styrelsens och barnens målsmäns vägnar tackat lärarinnorna och lärarne för deras nit och oförtröttade arbete, vände sig till barnen med ömma, till hjertat gående, men allvarsamma förmaningar, att framför allt annat frukta och älska Gud, som först har älskat, och sist at alla upphör att älska dem. Slutligen nedkallade han välsignelsen öfver barnen, skolan, dess verksamhet och framgång. Till sist afsjöngs en psalmvers. Höstterminen börjar d. 6 nästk. Augusti. Ångslupen Oscar, kapt. Jac. Iolmberg, som at k. danska Havnekomissionen blifvit förhyrd för att under sommaren tjenstgöra som bogserbåt i Frederikshavn, afgick dit härifrån sistl. Onsdags f. m. Oaktadt den rådande starka V. blåsten och ehuru Oscar äfven under ötverfarten lärer tjenstgjort som bogserångare anlände han dock, enl. hit ingången underrättelse, redan på e. m. till Frederikshavn. våderleken och årsväxten. Under det landets nordligare och södra orter varit hugnade med för årsväxten ganska gynnande väder, synes deremot inom mellersta delen af riket torkan i förening med stormvådar allmänt ua farit omildt fram emot åkrar och ängar. I de senast ingångna tidningarne läses sålunda: Frän Sköfde d. 17 Juni. Nederbörd, som så länge under beständigt besvikna förhoppningar önskats, har dock ännu icke fallit och utsigterna för någon sådan synas för närvarande tyvärr icke vara lofvande. Den nästan bestandigt blåsiga luften har så utpinat all fuktighet siän jorden, att missväxt på varsädena å många, vi fiukta, på de flesta ställena bäromkring, synnerligast å lerjorden, är fullkomligt gifven, hvad väderlek som hädanefter än kan kommu att vankas. Höstsädena doremot stå väl någorlunda bra på sig; men äfven de halva lidit. Blomningstiden för rågen har åtminstone ej varit gynnsam till följd af den beständiga blåsten, som för hastigt för bort frömjölet och sliter axcna för mycket emot hvarandra. — Westerås d. 16 Juni. De förhoppningar, man för några veckor sedan gjorde sig om en ovanligt god årsväxt, äro numera till följd af den långvariga torkan i förening med nästan ibärdiga stormar till stor del omintetgjorda, synnerligust hvad vårsäd och gräs beträffar. Rågen, som nu är under blomning, står sig dock godt, liksom hvetet, der detta icke redan tidigare gått ut. Ett ymnigare regn skulle dock ännu kunna betydligt uppbjelpa både gräs och värsad; dock är snar hjelp af nöden. — Borås d. 17 Juni. Sedan flera veckor förflutit utan något egentligt regn, borJar landtwannens förhoppningar på dn Ibfvaude grödan att tsÖrmorkas. Pa många ställen i Westergötland finnas stora slätter, hvarest man kuappt kan upptäcka ett strå efter vårsåningen, och grässkörden blifver bestämdt mycket klenare än hvad man bade anledning hoppas. Om vi hade nöjet att glädja oss at en tidig och vacker vår, så ser det nästan ut säsom skulle detta varit ett mindre gynnsamt tecken. KAanu en veckas torka och vi kunua foru spå missväxt i stället för de stora förhoppningar man hade på en rik aring. — Upsala d. 16 Juni. Torkan tortfar och den pinande blåsten synes efter veckor vilja tilltaga istället för att minskan. I går växte den till våldsam storm, så att slero träd deref störtades till marken, hvaribland en stor ask å Vestra ågatan, som på eftermiddagen afbröts 2 h 8 alvar från roten och kastades i ån. Marken spricker sönder af torrbet och vårsäden fortvinar. Till och med gräset, som lofvade en sådan växtlighet, har stannat i växten. Kommer icke snart, i dessa dagar, regn, blir i denna trakt verklig missväxt, och mången e:faren man förutspår, att det kommande året blir för denna nejd ett nycket svårt år, med nöd och stora bekymmer. Bergadt fartyg. Sistl. Lördag påträffade ängt. Thor, fördt af kapt. A. Appelberg, stadt på resa till Stockholm med råglast, norska barkskeppet Capella, hemma i Arendal, fördt af kapt. E. Manger, som under resan från Sundsvall till London med last af jern och trä sprungit så hårdt läck, att det låg i marvatten. Det lyckades för kapt. Appelberg att, oaktadt svår vestlig storm, kunna släpa skeppet in till Svenska Högarnes lotsplats och vidare in i Stockholms skärgård samt