Göteborgsposten – 5 juni 1868, sida 1

— vometer, denna skulle kunna göra skäl för namnet kuthuslänga, ty annat än långa skjul består den icke af. Planen bör ej hafva gisvit sin konstruktör mycket hufvudbry, ty den är af den primitivaste enkelhet. Längs de fyra sidorna af en aflång fyrkantig plats är uppförd en envåninge byggnad af stockverk med mellanrum af tegel, så som man flerstädes ser landtgårdarne byggda både här och i Tyskland. De fyra sålunda uppkomna gallerierna förenas i hörnen med små paviljonger, som iuredes till diverse byråer för administrationen, för polis och tulltjenstemän, för Sapeurs-pompiers, sprutservisen, etc. Ytterväggarne beklädas med kolossala affischer, som måste komma att ta sig egendomligt ut i sina skiftande kulörer och tjenstgöra som en uppslagen adresskalender. Öfre delen af väggen bildar en oafbruten serie af fönster, hvarigenom fullt tillräcklig dager insläppes. På den inre sidan uppföres en rundt kring byggnaden löpande öppen veranda, som med sina genombrutna pelare, planterade med slingerväxter, ser rätt inbjudande ut. Der blifva de olika kasserna och Sdejustations-salongerna placerade. Dessa äro verkligen de, som blifvit först färdiga. Brasserie Dreher, ryktbart från Paris, bar sitt etablissement öppnadt; ett par Algierare eller Tanesare, också gamla parisare för resten, bjuda på sin Moka, sina karameller, bakelsor och frukter. Till och med de svenska och norska flaggorna ärv, och bland de aldra första ändå, hissade. Det är en norrman, Aslaksen, skeppsfurnerare för öfrigt, som öppnat en liten buverte, som således kan komma att tjenstgöra som samliogsplats för de anländande skandinaverna — om här komma några. Af utställare, som troligtvis beller icke komma att sorsumma sig, är den engelska missionsföreningen med sina biblar. De hafva redan sin lilla paviljong färdig och Åskyltak som bäst i fönstren med diverse illustrerade uppbyggliga ströskrifter. Trenne stora portar komma att lemna tillträde till expositionsbyggnadon eller päålatset, som det verkligen finnes en och annan som benämner det, troligen af gammal vana. Den förnämste, Porte Napoleon III, på byggnadens ena kortsida, vottande åt Boulevard Impårial, skall göras monumental,, prydas med en grupp föreställande Havre, omgifvon af industriens och skeppsfartens emblemer. De andra båda blifva mera anspråkslöst utrustade och skola kallas, den ena Port Francois I:er, åt boulevarden af samma namn, och den andra Porte du Havre. Rundt kring byggnaden uppstå naturligtvis en hel del baracker, i största hast upptimrade och de flesta afsedda för kasser. Ett som ädrager sig den mesta uppmärksamheten utmärker sig för en originell id och trohet i utförandet. Det tacklas nemligen fullkomligt som en tremastare. De trenne spirorna med sina rår och i alla direktioner löpande tägverk res: sig redan djerft i höjden. Taket omgisves med en reling och under ett uppspändt suntält kan man der sitta på däck och intaga sina förfriskningar. Blir sjöluften för sugande, vinden för stark eller andra orsaker komma en att föredraga att gå ned i usalongen, så kan man naturligtvis göra det, och finner der ett elegant och komfortabelt kaf med alla nödiga tillbehör. Ju närmare tidpunkten för expositionens oppnande nalkas, tiliväxer antalet af nya anmälningar från utställare, som i sista stund decidera sig att vilja deltaga, troligen smittade af exemplet. Oaktadt alla ansträngningar som göras genom byggande af annexer och hopträngande af de redan emottagna, ty man vill så grufligt ogerna visa någon på porten, ser man sig dock nodsakad att tillbakavisa en hel del. Som äfven de sköna konsterna skola representeras och den för denna afdelning upplåtna plats inom byggnaden likaledes befinnes för liten, har man i sista ögonblicket beslutat byggandet af ytterligare ett annex utanför expositionslokalen, midt för Porte Frangois I:er. Detta skall först påbörjas efter expoeitionens öppnande, sedan de många der sysselsatta arbetarne blifva disponibla, och kommer ej att öppnas förr än i medlet af Juli, emedan samlingen skall erbålla sina förnämsta prydnader från nu pågående salon i Paris. Sjelfva invigningshögtidligheterna komma ej att ega rum i expositionslokalen, vidare än medelst en olficiel promenad som alla de olika kommissioner, komiter, kommissarier och inviterade komma att företaga kl. !(,9 på morgonen, utan åskådare. Först kl. 9 släppes publiken in. Den egentliga festen skall bällas i Yles Docks Entrepöts, stadens varf och upplagsmagasin, der vidsträckta salar lära finnas att inrymma tusentals åskådare. Programmet år sålunda uppgjordt: På slaget 2 begynner festen. Portarne stängas och öppnas ej på några vilkor förr än ceremonien är slutad, så att det blir bäst att vara punktlig om man vill vara med på ett hörn. Skulle man å andra sidan väl inkommen börja finna det för tråkigt och vilja aflägsna sig, så är det lika omöjligt. Vagen går framåt men går ej tillbaka. Samling af alla de olika korporationer, som doltagit uti morgonens promenad, tal, symfoni, uppläsande af det prisbelönta poemet öfver Ånavigationon med afseende på folkens framåtskridande, hvars lycklige författare ännu ej blifvit nämnd, samt slutligen en kantat för tillfället komponerad och utförd af 150 sångare och musici. Dagen afslutas med en subskriberad bankett i Circle international i expositionsparken, der den beryktade Trois freres provengaux från Palais Royal slagit sig ned för att på vederbörlig pariserfason vederqvicka de besökande. Entrpriserna komma att blifva 1 fres från kl. 9 på morgonen till 6 på aftonen, samt efter kl. 6 då sjelfva expositionen stänges men parken hålles öppen för promenerande, 50 centimes. Till Pannexe flot tant som kommer att inredas i Bassin de VEure, den rymligaste af stadens bassiner, och upptaga alla de fartyg och båtar som deltaga i de blifvande kapptäflingarne och experimenterna, blifver enträen lika14144 A. Q —