Göteborgsposten – 29 maj 1868, sida 2

datum enligt preussisk uppfattning kan låta vänta på sin uppfyllelse. — Enligt International skall franska regeringen inlemna den öfverenskommelse, som styrelserna för den franska ostbanan och den luxemburgska Wilhelmsbanan afslutat med hvarandra, i lagstiftande kåren, på det att denna skall gifva sitt samtycke dertill; och det tillägges att regeringen ekallj begagna detta tillfälle för att framkalla en diskussion om Frankrikes och Preussens ömsesidiga ställning. Enligt Mem. Dipl. har kronprinsen af Preussen innan han lemnade Florens enständigt uppmanat kronprinsen Umberto att med sin unga gemål komma till Berlin, sedan de aflagt sitt påtänkta besök hos sina slägtingar i Prag och Dresden. Då hofvet i Florens förutser, att man i Berlin vill organisera demonstrationer af samma slag som dem kronprinsen af Preussen var föremål för i Italien och som gjorde mindre godt intryck i Paris, har man försigtigtvis beslutat sig för att äfven inställa resan till Prag och Dresden, för att kunna undgå den betänkliga visiten i Berlin. gäFrån Österrike heter det, att man efter förebilden i Schweiz ämnar införa exercis i skolorna, på det att blifvande rekryter i armeen måtte vara förtrogna med komandoord, gemensamma evolutioner, handhafvande af vapen o. s. Vv. hvarigenom en högst betydlig öfningstid skulle komma att inbesparas och derigenom äfven en icke obetydlig nedsättning i armbudgeten åstadkommas. De högre presterna i Österrike äro naturligtvis ursinniga öfver antagandet och sanktionerandet af de trenne konfessionella lagarne. De utslunga beskyllningar om fördragsbrott (syftande på det saligen hädangångna konkordatet,) och ha föröfrigt, synes det, helt och hållet förlorat den diplomatiska hållning, hvilken utmärkt de påflige i Österrike. Men om antagandet af nyssnämnda lagförslag är egnadt att väcka belåtenhet hos alla andra än de klerikala, så är påläggandet af den s. k. kupongskatten en så mycket förhatligare åtgärd. Vi ha redan omnämnt att en mängd af Londons förnämsta handelsfirmor med N. M. Rothschild Sons i spetsen protesterat mot denna skatt, såsom ett intrång på utländska långifvares intresse. Lika skarpa ogillanden öfver denna skatt höras nu äfven från Frankrike, och vexelagenterna i Paris ha för österrikiska ambassaden derstädes tillkännagifvit, att de icke ämna notera österrikiska statspapper, i händelse kupongskatten beslutas. Från Frankrike heter det, att man före debatten om lärofriheten gjort sig stor möda att draga hela senater öfver till det ultramontana lägret. Segern öfver de presterliga var dock icke synnerligt svår, ty i detta fall hade de på ett alltför groft sätt begagnat sig af lögnens vapen. Så visade den för materialism beskyllde professor See i en skrifvelse, som upplästes at Duruy, att hans heliga angifvare uppdiktat de skändligaste historier för att bevisa hans antispritualism; så tillät sig baron Vincent att beskylla Duruy tör att hafva i en af sina böcker påstått att menniskan härstammade från aporna, något som Duruy aldrig sagt. Emellertid har undervisningsfrågan gjort att franska regeringen står på en temligen spänd fot med Rom. Denna fråga är dock icke den enda som väcker ond blod emellan Frankrike och den hel. stolen. Redan för 6 månader sedan gjorde franska regeringen bruk af sin konkordatsenliga rätt att utnämna en titulärbiskop för den lediga biskopsstolen i Agen. bertill valdes msgr Geren, men detta val har ej bekräftats af romerska kurian, hvilken lät i tidningarne tillkännagifva, att abbe Fontenot skulle bli den sannskyldige biskopen. Detta vägrar åter franska regeringen att erkänna och vill nu ha en undersökningskomits tillsatt för att få veta hvarför ej curian vill antaga msgr Geren. Striden emellan erkebiskopen af Algier och generalguvernören dersammastädes har ännu icke blifvit afslutad. Femtio erkebiskopar och biskopar ha skrifvit till den förstnämnde för att tillkännagifva sitt gillande af hans förfaringssätt. Från England berättas, att enligt underrättelser från Abyssinien återtåget till kusten går för sig med största skyndsamhet. D. 20 hade sir Robert Napier en stor revy på Talantaslätten, hvarvid han för trupperna uttalade sin och Englands tacksamhet. Man väntade allmänt att han i första veckan i Juni skulle befinna sig i Senaf. I Magdala hade en strid utbrutit mellan abyssinierna. Gallastammens drottning hade tagit Magdala i besittning och gjort öfverbefälhafvaren för Gobazyes trupper till fånge. Från Amerika ingå underrättelser om truktansvärda orkaner, som, förorsakande stora sförluster af menniskolif och egendom, härjat AE 1 O-— A La ö