Göteborgsposten – 22 maj 1868, sida 1

Göteborg d. 22 Maj 1868. Kristihimmelssärdsdagen i går gynnades af det herrligaste sommarväder. Eftor gammal sedvana hade stora skaror af högtidsklädda personer begitvit sig ut tidigt på morgonen för att åhöra de koraler, hvilka af sångare och medlemmar af Göta artillerirogementes musikkår utfördes från Domkyrkotornet. På eftermiddagen färdades likaledes stora flockar åt alla håll, både till lands och sjös, ut från staden för att njuta at den nu i sin friskaste fägring stående naturen. Hrr Stadstullmäktige hade i Onsdags t. m. sammanträde, hvarvid hr C. F. Worn ester sin återkomst från riksdagen återtagit ordförandeskapet. Hr W. helsade de nyvalde ledamöterna hrr C. Hamberg och C. F. Winkrans välkomna bland stadsfullmäktige. Sekreteraren, som fått i uppdrag att uppsätta ett förslag till besvär öfver landshöfdingeembetets utslag ang. den s. k. Paalzowska krogen, uppläste detsamma. Förslaget godkändes. Dessutom beslöto fullmäktige, på förslag af hr Berger, att i enligh. med 26 8 af bränvinsförordningen anmälan skall hos kgs bfhde ske om de oordningar, som å nyssnämnde krog ega rum, med begäran att Paalzow måtte skiljas från sina rättigheter. Till öfverläggning företogs derefter andra punkten af föredragningslistan. Vi ha redan återgifvit de anbud som inkommit af tvenne bolag, det äldre, hvilket förut innehaft bränvinsutskänkningen härstädes, och ett af 13 krögeriidkare bildadt; vi kunna derföre här förbigå innehållet af dem båda och omedelbarligen återgitva diskussionen i ämnet. Or Berger yttrade att skälet hvarför man för trenne år sedan beslöt sig för att öfverlemna bränviosutskänkningen åt ett bolag var det, att man ville inskränka det öfverflödiga superiet, ej att man önskade söka förskaffa staden en större inkomst. Ett bolag kunde åstadkomma full kontroll öfver sina krogar. För att hålla kontroll öfver desamma, ifall de innehades af olika personer, erfordrades deremot en så stor polisbevakning, att samhället ej hade råd bekosta sig densamma. Detta skäl qvarstår ännu. På trenne år kunna de gamla krögarnes sinnelag ej gerna ha förändrats så mycket, att de åtgärder som då befunnos nödvändiga för att hindra det ohejdade superiet nu skulle vara onödiga. Det språk, hvari de 13 krogföreståndarne framställt sitt anbud, är onekligen bumant och bevisar allvarliga afsigter att sköta krogrörelsen så att staden dermell skall bli belåten; men tal. vore ej öfvertygad om att det skall gå så som de losvat. De hafva i sin skrift misstagit sig om fakta och förhållanden; de siffror de uppgifva äro ej fullt riktiga och skilnaden emellan deras anbud och det gamla bolagets är ej så stor som do velat framhålla, utan låter tvärtom ganska betydligt reducera sig. De ha sagt att de vilja verka till arbetarnes fromma och följaktligen ej lägga an på vinst af spirituosa utan söka denna vinst genom att servera mat. Men eu hvar vet att matvaror härstädes äro så dyra, att någon vinst härpå ej gerna kan uppstå. Om de således finna att de ej vinna något på maten, måste de söka sin förtjenst genom att försälja så mycket mera bränvin. Och ingen skulle kunna förtänka dem det, ty man kan ej begära att de skola ruinera sig. Det nya bolaget hade utlofvat att ingen kreditförsäljning skulle ega rum. Bolagsmännens föresatser vore äfven i detta fall möjligen uppriktiga, men omöjligt vore att hålla kontroll öfver att deras löften uppfylldes. Anmärkas borde, att det nya bolaget, åtminstone efter talarens uppfattning, synes ha för afsigt att öka krogarnes antal. I det nya bolagets ansökan framträdde dessutom ett bemödande om att ådagalägga, det bolaget ej upplyllt sina skyldigheter, men någon bevisning derom bade ej lemnats. En annan anmärkning hade gjorts mot det gamla bolaget derför att det skulle visat sig alltför slosande; men om detta vore sannt, så låge felet mest hos stadsfullmäktige och deras revisorer. Åtagandet att inhibera all utskänkning på Söndagar vore något som äfven det gawla bolaget finge underkasta sig, ifall stadsfullmäktige så beslutade. -— Tal. slutade med att förorda det äldre bolagets anbud. Hr J. J. Ekman framhöll att tvenne omständigheter vore att beakta i denna fråga: den första av superiet så mycket som möjligt borde inskränkas; den andra att högsta möjliga fördel borde dragas af den spirituosakonsumtion som ej kunde undgås. Hvad beträflade det stora svalget emellan de 13 bolagsmannens anbud och det gamla bolagets, sådant som detta svalg framställts i de förres skrift, kan ej nekas att detsamma är betydligt. Men tal. hade uppgjort egna kalkyler af förhållandena, och af dessa visade sig att hela skilnaden i sjellva verket blott belöpte sig till omkr. 35,000 rdr. Och detta under en tid då bränvinet varit dyrt utan att detsamma blifvit synnerligt nuojdt för konsumenterna. På andra ställen har det högre priset å bränvin äfvensom lifsmedlens dyrhet förorsakat minskning af superiet; trol. har ej den förbättrade bränvinslagstiftningen dertill så mycket bidragit såsom bolagsmännen antagit. Om de: gamla bolaget, ifall de hoga bränvinspriserna stå vid sig, skulle något höja konsumtionspriset, så skulle skilnaden emellan båda anbuden högst betydligt utjomnas; samma resultat inträffar om bränvinspriserna sjunka. För öfrigt kan man ej begära mera än den inkomst, som lemnas af det gamla bolaget, för så vidt detta iakttager all möjlig sparsamhet såsom tal, trodde att det skulle göra. Det nya bolaget har sagt att det ämnar söka sin vinst på mathällningen. Men dad 33...