Göteborgsposten – 16 maj 1868, sida 1

Göteborg kan med skäl vara stolt öfver att här, hvarest Åfordom betade några magra sän, ega icke blott en angenäm tillflyktsort, utan äfven en i rent hortikulturiskt hänseende högst rikhaltig och intressant anläggning. Ett bland denna trädgårds vackraste partier är den grönskande, sammetslena äng, som utbreder sig bakom sjubbens och ekorrarnes palatser. På denna äng beta sedan några dagar en ståtlig och respektabel bock, några vackra getter och två de allrasmånäpnaste snöhvita killingar, hvilka alla särdeles väl harmoniera med det vackra landskapet, hvilket, som en viss af anglomani anfäktad herr Jagissapåhvem häromdagen nådigt behagade yttra något påminte om de ädmiräbla omgisningarne kring en engelsk kottätsch. Vare dermed huru som helst, ett är dock säkert att getfamiljens samtliga medlemmar äro försedda med så präktiga hakprydnader att de med fog kunna uppväcka afundens känslor hos en eller annan skägglös underlöjtnant eller d:o vice-korporal vid skarpskyttarne, de der på skäggpomada resultatlöst bortkasta fabelaktiga sum