Göteborgsposten – 23 april 1868, sida 2

handlingar kunna väntas, om en af Patrie meddelad underrättelse bekräftar sig. Enligt denna tidn. har neml. Thiers för afsigt att företaga en liten utflykt till de preussiska Rhenfästningarne, för att undersöka, hvilka arbeten som på senare tid blifvit på dem verkställda, och deretter vill han framkalla en diskussion härom i form at en interpellation till regeringen. Samtidigt förljudes från Preussen, att militära myndigheter skola begifva sig till Trier, för att undersöka de befästningar, som uppföras der i trakten, i afsigt att beskydda den preussiska gränsen mot Frankrike. En del ganska intressanta upplysningar kunna således vara att vänta om det verkliga förhållandet mellan Frankrike och Preussen, hvilket oaktadt all officiel fredsfernissa i grunden dock är spändt; ty namnen Danmark och Luxembourg måste stå emellan Frankrike och Preussen, likasom Polen emellan Frankrike och Ryssland. Hvad Danmark angår, meddelar ÅMmorial Dipl af d. 16 d:s en historisk öfversigt af förhandlingarne mellan detta land och Preussen under sista året, hvilken Fsedrelandet, med undantag af en punkt, betraktar såsom i det väsentliga riktig. Vi återgifva här dess innehåll: D. 18 Mars 1867 förklarade grefve Bismarck i sitt svar på en förfrågan om Pragerfreden inom den preussiska deputeradekammaren, att Österrike hade rätt att begära densammas utförande. Redan d. 28 Mars tog baron Beust denna förklaring som anledning att bemyndiga Österrikes gesandt i Berlin, grefve Wimpffen, att uppmana det preussiska kabinettet att lösa frågan om Nordslesvig genom att låta befolkningen omrösta i enlighet med Pragerfredens art. V, emedan afsigten med denna fredsbestämmelse lätt skulle kunna förfelas genom längre uppskof med dess uvrttröannndaA