Göteborgsposten – 20 april 1868, sida 1

Moderna Vagabonder ) Roman af Edmund Yates. Öfversättning. Mrs Bembridge beskref då det bortkomna smycket och dermed var besöket slut. Då de kommo ut ur huset, mötte de mr Carruthers, som med högförnäm vänlighet helsade på mr Felton och genom att inlåta sig i samtal med honom förhindrade onkeln och systersonen från att utbyta betraktelser öfver den sammankomst som nyligen hade egt rum. George lemnade de båda äldre herrarne och begaf sig å väg till Harriets boning men mötte henne efter några minuter på hennes promenad såsom Routh hade bemirkt ifrån sitt fönster. Han blef staende der länge efter det George och Harriet hade kommit honom ur sigte och tänkte med trotsig förtviflad harm på allt hvad hon hade sagt honom. Han kände sig till mods som ett djur i en fälla. Så långt hade det kommit trots hela hans sorgfällighet och list, trots hela hans försigtighet, hela hans lycka. Det var kanske besynnerligt — om sannolikheten eller besynnerligheten i ett sådant sinnestillstånd som hans kan förklaras — att han sällan hade tänkt på den döde. Ingen nyfikenhet angående honom hade stört triumfen af Rouths planer. Han ) Forta. fr. N:o 88.