Göteborgsposten – 15 april 1868, sida 2

gifva försäkringar om fred och göra förberedelser till krig, är icke möjligt länge. Vi måste se vår bana klart framför oss. I det vi i närvarande stund tala om Frankrikes politik, anticipera vi endast några dagar debatterna inom lagstiftande kåren. Alldenstund samma åsigter uttalas af åtskilliga andra pariserblad, synes man kunna vänta en politisk debatt af intresse, då lagstiftande kåren åter träder tillsammans, vid förhandlingen angående militärbudgeten. Oss synes det visserligen något underligt att Opinion Nationale kan förvåna sig öfver regeringens rustningar vid en tid, då Ryssland genom ett lagbud utstryker namnet Polen från Europas karta och Preussen, med det öfvermod som ett mutadt samvete brukar alstra, hånar Frankrike genom att trampa under fötterna den del af Pragerfördraget, hvilken kommit till på Frankrikes tillskyndelse och i hvars utförande det således har ett ej oväsentligt intresse, neml. den om Nordslesvigs återlemnande till Danmark. Dei är temligen klart, att Frankrike skall, då det väl genomfört sina rustningar och står starkt, fordra att man hyser aktning för detsamma, och veta att gifva nödig kraft åt sina ord. Att hvarken Preussens eller Ryssland våga direkt angripa det under dess organisationsarbete, vittnar om dess styrka. De göra, hvad de kunna, för att reta det; Napoleon III håller sig ännu lugn, han afvaktar blott rätta tidpunkten. Vi beklaga, att Preussen genom sitt hederliga upptörande mot Danmark skall tvinga Frankrike att ställa sig mot detsamma; ty Europas framtida säkerhet fordrar en kraftig koalition mot Ryssland, som tränger på med sina utopier om ett bonderegemente, hvilket skulle helt enkelt under sin träsko krossa hela vår civilisation, likasom svaga yttringar af detsamma synas annorstädes vilja i sin mån förrycka utvecklingen till en sann demokrati. Från Frankrike skrifves i öfrigt, att Paris nu skall försättas i halft belägringstillstånd. Man gjuter neml. f. n. de kanouer, med hvilka dess vallar skola förses, och låter förfärdiga hängbroar för de olika portarne. Vallgrafvarne, som hittills afbrutits vid portarne och på de ställen der jernvägarne löpa in i Paris, skola nu fullständigt utgräfvas, så att man hädanefter endast skall öfver hängbroar kunna inkomma i Paris. Afven i Dijon ha oroligheter egt rum. Man utbreder nu en i Paris tryckt spansk tidning med titeln: La Revolution, hvilken i massa insmugglas i Spanien. Dess motto: Ned med bourbonerna! lofve den demokratiska republiken! visar tillräckligt, hvars andas barn den nya tidskriften är, hvilken i sitt första nummer inaehåller ett upprop till armö6en att lösgöra sig från tyranriet. I lägret vid Chalons göras försök med en ny elektrisk fältapparat, hvars egendomlighet består deri, att tråden icke mera befordras på vagnar, utan på hästryggar. Den är lindad på rullar och kan således brukas under fullt språng. Jordbruksministern Forcade de la Roquette har på torget i La Vilette hållit den ärliga prisutdelningen för utställning af slagtboskap. Ur hans tal vid tillfället må meddelas: Boskapsskötseln är af alla åkerbrukets näringsgrenar den, som sedan 15 år gjort de flesta framstegen ... Af statistiska aktstycken, hvilka uppsatts med den största sorgtällighet, framgår den oerhörda fördel, som boskapsskötseln gifver landet. Kornas mjölk afkastar ett bruttovärde, som öfverstiger 1,600 millioner. Komposterna, hvilka åter befrukta jorden, uppskattas till 500 mill. De arbetsdagar, som tjurar, oxar och kor lemna, representera ett värde af minst 1 milliard. Slutligen uppgår värdet af det kött, som hornboskapen i Frankrike lemnar, till en summa af väl sina 600 millioner ... Ännu i dag kunna således på Frankrike tillämpas ministern Sullyös ord: Sädesfält och betesängar äro Frankrikes båda bröst. En af medlemmarne af lagstiftande kårens majoritet förbereder utgifvandet af en broschyr med titeln De parlamentariska kulisserna, hvars satiriska innehåll torde framkalla mången storm. Det har väckt uppseende, att underrättelser från Rom omtala, att på en och samma dag kardinal dAndrea och kardinal Bonaparte blifvit häftigt illamående och måst intaga sängen. Skulle någon jesuitisk stämpling vara framme? Kejsar Napoleon har i S:t Denis besigtigat en liten sex meter lång skeppsmodell. Densamma afviker såväl i afseende på sin pansarbetäckning, sitt roder och sin öfriga ut: rustning väsentligt från hittills brukliga krigsskepp. Modellen heter Puebla och profvades under en hel timme. Kejsaren uttalade sin stora belåtenhet. Befallning har gifvits, att den nya uppfinningen skall tillämpas på