Göteborgsposten – 27 mars 1868, sida 1

om Routh. Sålunda hände det att, ehuru dessa båda personer träffades hvarje dag och ehuru stor tillgifvenhet, förtroende och högaktning fanns å haus sida emot henue, blef likväl en orubblig tystnad iakttagen rörande det ämne som djupt intresserade dem åda. Philip Deanes namn blef aldrig uttaladt af Harriet, lika litet som Dallas uttalade Arthur Feltons. Som nämndt är, mrs Carruthors förbättrades dagligen. Mr Carruthers var mycket vänlig mot sin stjufson och grufligt orolig för siu hustru; ifall den värde läkaren velat gå in derpå, skulle mr Carruthers ha låtit honom oupphörligt sysselsätta sig med henne utan att tänka på att nägra andra patienter kunde vara i lika stort behof uf doktorns biträde. Mr Felton hörde ingenting från sin son och de milda höstdagarne skredo förbi. Efteråt, då George tänkte tillbaka på denna tid, förvånades han öfver det !ugo nom utmärkte den. Förändring af vistelseort och kroppslig rörelse hade i förening med tiden haft ett fördelaktigt inflytande på Harriets lynne och utseende. George tyckte att hon yar sig mera lik än på sista tiden i London; men detta kom sig kanhända helt enkelt deraf, att han blifvit mera van vid hennes förändring än han var vid sin återkomst till London. Han begärde ej någon förklaring öfver den om: ständigheten att hon så sällen sågs i Rouths sällskar, ehuru hans onkels åsigt om hennes mans känslor mot henne oupphörligt plågade hans minne. Harriet gjorde honom otta frågor rörande hans mor, och George, som var uppfylld af tacksamhet för hennes vänliga deltagande,