var min mors stjuffar och hennes mor, som lade hinder i vägen för hennes första giftermål — hennes egen far dog då hon var barn, och vid hennes mors andra giftermål med en mr Greswick, skickade den amerikanska grenen af familjen efter gossen. Min mor har berättat mig att de äfven skulle ha tagit henne öfver, och hennes stjuffar skulle ej ha gjort minsta invänning deremot — vi ha ej varit lyckliga med stjuffäder, mrs Routh — men hennes mor ville ej tillåta det utan behöll sitt barn hemma. IIon gifte sig med min far då hon blott var sjutton år gammal. Hennes bror var vid den tiden tjugo år och hade blifvit intagen i den rika amerikanska firman af hans slägtingar samt var en lycklig ung man. Hon visste naturligtvis cj mycket om honom. Jug tror att han såg hennes giftermål från samma synpunkt som modren; i alla händelser egde det första direkta meddelandet rum mellan dem då min far dött och lemnat min mor som en stackars ung och vacker enka med en gosse, som ej dröjde länge med att visa sig vara den vanartige och otacksamme son ni vet att han varit. Gcorgees röst darrade och ett sorgset uttryck for som en skugga öfver hans ansigte. Harriet betraktade honom vänligt och lade sakta sin hand på hans. — Det är allt förbi nu, sade hon. Ni skall ej vidare råka in på dessa villovägar. — Men följderna, mrs Routh, följderna. Tänk på min mor nu. Han drog ett långt andedrag och sköt skuldrorna till