Göteborgsposten – 29 februari 1868, sida 1

lossadt i korridoren på hotell Göta Källare och erinrar er den junoniska madame Tourniaire, som isynnerhet förstod att tjusa männen dun certain åge samt den täcka Clelia Guerra och hennes romantiska förbindelse med en viss ung, blond Göteborgare. Ni ser åter den ståtlige Chiarini, den elegante gymnasten och tokroligo clownen Cattendyck, som slutligen, om vi ej missminna oss, i Amsterdam delade den unge Bazins öde, och slutligen framstå trån er tidigaste barndom minnena af gubben Didier Gautier, mannen med det långa skägget och de många födelsedagarne och hans 4 vackra söner: Alexandre, Charles, Jean och Louis, då alla ännu strålande af ungdom, skönbet och helsa — — — Om ni händelsevis någon dag i den förflutna veckan kommit att påminna er allt detta, så var det säkert i Tisdags, då en af stadens tidningar innehöll notisen om, att det varit på vippen ait vi, efter flera års hvila, åter fått njuta af hippotare, den dystre Guerra, mi drar er till minfe nes historietten om ett visst pistolskott, af-umn logiskt-artistiska prestationer och detta just af Halvorsenska sällskapet. Ödet, i skepnad af en gammal halft nerrutmad mandge, som gerna, der han står, redan för längesedan kunnat maka sig undan tör en vackrare och mindre riskabel byggnad, drog dock genast ett streck öfver alla dessa förhoppningar — och så godt var kanske det, ty det är en sanning Fatt tiden förändrar och måhända skulle Halvorsenska sällskapet i sitt nuvarande skick icke kommit att fullt motsvara de berättigade anspråk, man i våra dagar, äfven här i Göteborg, ställer på arlistiskar prestationer af alla slag. Våra båda teatrar Jomma i sommar utt uppläta sina portar åt de mest framstående artisterna vid kongl. teaterns i Stockholm såväl lyriska som dramatiska scen. Vi ha förut omnämnt, att Nya Teatern under några vec kor kommer att upptagas af ett sällskap af kongl. teaterns lyriska artister under direktion af hr Conr. Behrens och med hr J. Dente till kapellmästare samt jemväl uppgifvit namnen å de stjernor på konstens himmel, hvilka då, helt säkert med ett klart och bländande sken, komma att lysa på Göteborgs horisont. Det förljudes nu, att ätven fru Stenhammar torde komma att sluta sig till denna glär sande konstnärskonstellation. Samtidigt med dessa artisters uppträdande å Nya Teatern lärer Mindre Teatern komma att inrymma ett i litet sällskap af dramatiska scenens artister, under direktion af hr Alfr. Hansson. Som medlemmar af detta sällskap nämnas för öfrigt: m:llerna Selma Lindqvist och Anna Sandberg samt hrr Elmlund och Dörum och möjligen ännu några flera. Repertoaren lärer upptaga småpjeser och scener ur större skådespel, enkannerligen Shakespeares tragedier. När båda dessa illustra trupper spelt ut sina trumt och, antagligen efter en briljant I sejour gått att bvar på sitt håll ettdera skörda nya lagrar eller också att på de här vunna hlage sig åt sommarferiernas ljufva oftium, i slår Nya Teatern ånyo upp sina portar på vid j gafvel tör att åter helsa ett sällskap af idel här välbekanta dramatiska talanger. Det är konstnärsparet Knut och Betty Almlöf, m:llerna : Amanda Nerman och Griselda Deland samt i hrr Svante Hedin, Gustaf Fredrikson och Victor Hartman, som vi då skola tillropa ett gladt och hjertligt: Välkomna! Ivilket angenämt porspektiv i dramatiskt hänseende för sommaren! Hvilken ljuf belöning för vinterns understundom något kulna stunder! i Ack, vi skämta, vi jollra om kulna stuader och hoppas på den ljusa framtiden! Huru : mången af våra medmenniskor bjuder icke den dystra Sorgen, den hålögda Nöden, i detta gonblick stunder af hopplöshet och förtviflan på rena allvaret. Eller huru tron 1 väl att det kännts för de arma hustrurua, de värnlösa barnen till de 5 kraftiga männen, som, 1 då de sökte skynda till andras bistånd, sjelfva dukade under för elementernas raseri? Huru i tron I väl att framtiden för dem afmålar sig i denna stund? Du, som eger ett sinne öppet för din nästas lidande, skynda att offra en skäri till lindrandet af de sorger, den nöd, ; hvilka eljest skola hemsöka 21 stackars menskI liga varelser: enkor och faderlösa, med andra ord, de hjelplösaste och mest beklagansvärda varelser, som kunna träffas al jordelitvets biltra pröfningar! Förtjusande läsarinna, jag ser en tår perla i ditt öga, jag ser dig öfverräkna din lilla handkassa och i nästa ögonblick har listan i Gumpertska bokhandeln ökats med namnet (eller kanske endast initialerna till namnet!) på en älsklig välgörerska mer. Till belöning berätta vi för dig en liten anekdot. Du kan af den finna att nutidens extravaganta moder, som skapelsens herrar, och bland i dem icke minst vi, så ofta och så gerna (men alltid utan resultat!) gnata på, understundom kunna komma ganska väl till pass. t I en större folksamling, en föreläsning till exempel, sitter en ung dam bredvid en: andäktigt lyssnande manlig åhörare. Det qär Farmt och trångt den unga damen har tangit i H i