Göteborgsposten – 28 februari 1868, sida 3

å läpparne. Måndagen steg Anders upp efter att. bafva sofvit något om natten och var om aftonen i ladugården; han klagade då äfven öfver hufvudvärk och såret badales med kallt vatten. Anders satte ej i fråga läkarehjelp. Mändagsastonen gick Anders i ett ärende till en granne EImrot. Efter omkring en och half timmas förlopp återkom han och klagado då öfver värken. Natten mellan Måvdag och Tisdag hade Anders föga ro, men uppsteg ånyo Tisdags morgon och försökte då gå på logen och tröska, men kom straxt in igen och förklarade sig ej kunna. Apders afklädde sig sjelf om aftonen, men jemrade sig mycket. Hade dock någon ro om natten. Om Onsdagen steg han ånyo upp, men förtärde endast en kopp kaffe på morgonen och jemrade sig värre än förut. Den dagen var han ej utomhus; om aftonen tycktes han bli sämre och svarade på frågor endast ja och nej. Hvarje dag badades såret med vatten flera gånger; om natten vred han sig i sängen och klagade. Thorsdags förmiddag förlorade han sansen och var sedan så godt som mållös tills han dog Kl. 9 Lördags afton. Han hade under hela tiden vidhållit sin uppgift att det varit unge länsmannen, som slagit honom. Läkare hade först om Fredagen blisvit tillkallad. — Den afiidnes svärson, äboen Nils Jönsson, förklarade äfven att svärfadreu med bestämdhet uppgifvit, det länsman Geolg Krook, son till den häktade, gifvit honom dråpslaget, samt att en okänd person varit i G. Krook sällskap. Vid ransakningen yrkades häktning äfven å den yngre länsman Krook, men oaktadt ofvannämnde vittoesmäl ansåg dock rätten att iutet afseende härvid kunde fästas, hvaremot den äldre Krooks anhållan om at blifva försatt på fri fot ej kunde beviljas. Den sistnämnde återfördes till Malmö eellskogelse och målet förekommer åter d. 13 Mars.