Göteborgsposten – 27 februari 1868, sida 1

23 S i nämnda förordning måtte erhålla följande förändrade lydelse: Kyrkoherden eller der hans embete förestår eller annan prestman, som han för något tillfälle kan dertill förordna, är i kyrkorådet ordförande. I den annexeller kapellförsamling, vid hvilken särskild prestman finnes anställd, skall han föra ordet, när kyrkoherden eller den, som bans embete förvaltar, ej är i stämman tillstädes. Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkovärdar samt så många i kyrkostämma valda, för gudsfruktan och nit kända män, som församlingen finner lumpligt utse. Ledamöter i ekolrädet äro församlingens kyrkoherde eller den hans embete förestår samt så många i kyrkostämma valda, för nit om skolväsendet kända män, som församlingen finner lämpligt utse. Skolrådet väljer inom sig ordförande och vice ordförande, Isåväl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas antal, ordföranden inberäknad, icke understiga fem. Ledamöterna i kyrkooch skolråden väljas för fyra års tid; dels ock att riksdagen måtte i skrifvelse till K. M:t anhålla, det K. M:t, derest ofvannämde beslut vinner K. M:ts samtycke, täcktes i öfverensstämmelse härmed vidtaga de förändringar i k. stadgan om folkundervisningen i riket d. 18 Juni 1842 och öfriga tillhörande författningar, som till följd af samma beolut blifva erforderliga. Sedan utskottet häre?ter förklarat sig icke kunna tillstyrka bifall till hvad hr Wigardt i sin motion yrkat angående ändring i 24 8 af ifrågavarande förordning, hemställer utskottet att, såvida den af utskottet nu föreslagna förändrade lydelsen af 23 i förordningen vinner Riksdagens bifall, Riksdagen till följd deraf ville för sin del besluta, att 24 i samma förördning måtte erhålla följando något förändrade lydelse: . Till ledamot i kyrkoråd eller skolråd kan ej den väljas, som är oberättigad att deltaga i kyrkostämmas ölverläggningar och beslut; ej den, som icke uppnått 22 års ålder; ej den, som all sin egendom till borgenärer afträdt och icke, på sätt lag förmår, visa gitter, att han från deras kraf fri är; ej den, som är lör nesligt brott tilltalad eller under framtiden ställd; ej den, som genom domstols beslut förklarats medborgerligt förtroende förlustig, eller ovärdig att inför rätta föra annans talan, samt ej heller församlingens redovisnings-skyldiga och aflönade betjente. Rörande de uti ofvanberörda motioner väckta förslag hemställes, att de icke må till någon åtgard soranleda. Mot utskottets beslut hafva reserverat sig hrr Faxe, von Gecerfelt, gresve Wachtmeister, Beckman och Rosenberg. Lagutskottet har vidare justerat sitt utlåtande i avledning af hr v. Kochs motion, ang. skyldighet för den inom kommunerna. som icke ega fastighet, att deltaga i kostnaderna för uppförande och underbåll af allmänna byggnader, vägar, gator och broar m. m. Efter det utekottet erinrat, att Rikets Ständer vid 1865--1866 årens riksdag genom särskilda skrifvelser hos K. M:t anhållit om utarbetande och framläggande af förslag sill förändrade stadganden ang. åtskilliga amnon, som i motionen beröras, samt att dessa frågor, utom hvad angår väghållningen vintertiden, hvarom K. M:t till denna riksdag aflåtit proposition, äro på K. M:ts åtgräd beroende, hemställer utskottet, att vid sådant förhållande och då de amnen af olika natur, hvilka motionären i sitt förslag framställt, icke lämpligen kunna nu särskiljas, för att delvis behandlas, motionen måtte lemnas utan vidare afseende. Andra kammarens tillfälllga utskott n:o 6 har d. 25 d:s justerat två utlåtanden: 1) i anledn. af hr A J. Sandstedts motion derom att beväringsmanskapets vapenöfningar eller åtminstone ofningarne med andra klassens beväringsmanskap måtte för innev. år inställas. Utskottet afstyrker motionen, under anförande dels af rådligheten att låta så stor del af det för landets försvar afsedda manskap blifva öfvadt, dels deraf att upphandlingsauktioner m. fl. dylika förberedelser för dessa möten redan blifvit vidtagna. Och hvad beträffar förslaget med inställande åtminstone af andra klassens vapenöfningar anföres dels hufvudsakligen samma skäl, dels att dessa öfningar böra i år blifva af så mycket större nytta, som genom inställandet af armEens regementsmöten tillgången till befäl blifver mycket större än eljest lärer vara fallet. 2) aögående hr Jonassons motion om indragning af öfveringeniörstjensten vid general-laudtmäterikonoret samt om förändrad arbetsordning för nämnda mbetsverk. Utskottet hemställer med anledn. af denna notion: a) att Riksdagen i skrifvelse till K. M:t ville enhålla, att nu lediga öfveringeniörstjensten i Rikets Jenerallandtmäterikontor må tills vidare lemnas obeatt; och b) att Riksdagen ville hos K. M:t låta uteda, huruvida en så förändrad arbetsordning inom senerallandtmäterikontoret må kunna införas, att de ligganden, som nu tillkomma öfveringeniören, blifva å de öfriga tjenstemännen fördelade, hvarigenom öferingeniörstjensten, såsom derefter obehöflig, skulle unna indragas. CAA. RATAS PT