skrinlagda kapitaler i solidare papper. Detta är on serie gynnsamma momenter, hvilka redan betydligt höjt kursen på utländska statspapper. Men mer än någonsin bercr denna plats af inflytandet från pariserbörsen, och då denna ännu icke hunnit fullt repa sig från sitt årslånga misstroende, så skola utan tvifvel flera ögonblick af reaktion inträffa. Sådant har också under den sista veckan skett, men tonen på börsen är derföre icke sämre, och bättre kurser från Paris skola snart åter sätta hausse-rörelsen i gång. Politiska sarhågor utöfva numera här intet inflytande. Mera inflytande har tanken på de flesta europeiska staters dåliga finanser, att icke glömma Förenta Staternas betänkliga affärsförhållanden. Från alla håll af jorden komma underrättelser om att regeringarne ännu upptaga lån. Dessa mottagas icke synnerligen gynnsamt. Hvad beträfiar fabriksväsendet tyckes detta nu kunna motse bättre dagar. Såväl väfnadssom bergverksindustrien har hemtat nya krafter. Atlantiska telegrasen. Enligt en nyligen uttärdad redogörelse af atlantiska telegrafbolaget växer korrespondensen på de båda kablarne snart sagdt med hvarje dag. I synnerhet har detta på sista tiden varit fallet tilltölje af den större lifligheten i bomullshandeln. Sålunda har inkomsten från d. 28 sistl. Jali till d. 15 d:s i medeltal uppgått till 1,035 e pr dag, medan densamma från d. 1 Dec. då förändringarne i portobestämmelserna inträdde, och till d. 15 d:s stigit till 1,175 pr dag. Slutligen ha från d. 1 Jan. 1868 tills nu inkomsterna i medeltal dagligen utgjort 1,265 L. — Från d. 1 till d. 15 Febr. 1867 utgjorde inkomsterna i medeltal 927 pr dag, medan de i år under samma tid uppgingo till 1,254 E, hvilket utvisar en tillökning af 327 Å pr dag. Tidskrifter. Af Svensk Litteratur-Jidskrift, utgifven at C. R. Nyblom, har innevarande årgångs första häfte hit anländt. Detsamma innehåller recensioner öfver en del nyutkomna verk i konsthistorisk litteratur (med synnerligt beröm åt hr Estlanders verk De bildande konsternas historia); historiska skrifter; K. E. Kinblads Ordbok öfver svenska språket, hvilken något omildt behandlas; en väl skrifven redogörelse för begreppen roman och historia samt den historiska romanen, hvilken måhända likväl icke med full konseqvens kan leda till den stränghet, hvarmed Evalds roman: Svenskerne på Kronborg, bedömes; öfversigt af den norska litteraturens nyare alster; och till slut en liten uppsats om antika versformer i modern poesi, af polemisk halt. Denna förtjenstfulla tidskrift, hvilken redan verkat mycket godt, i det den rensat en del föreställnivgar i afseende på skön konst och litteratur och med oväld uppfyller sitt nagelfarande kall på det skönas område, anmäler nu sin fjerde årgång till prenumeration och utkommer i 8 häften om året till ett pris af 7 rdr rmt pr årgång. Al Nordisk Ti skrist för Politik, Ekonomi och Litteratur, utgifven al C. h. Uamilton, har tilläggsbladet n:o 2 hitkommit, innehållande en ganska omfattande öfversigt af den svenska litteraturens senare företeelser samt forts. af en norsk litteraturöfversigt. Vi förorda jemväl denna särdeles prisbilliga och väl redigerade tidskrift i våra läsares åtanka. Af Dansk Maanedsskrift, redigeret og udgivet af d:r U. 6. G. Steenstrup, hafva vi erhållit denna ärgångs första häfte, hvilket torde för oss svenskar vara af ett särdeles stort intresse. Det innehåller neml. första afdelningen af en uppsats om ÅChristian August, Prinds af Augustenborg, den sedan såsom svensk tronföljare aflidne prins Carl August. Det finnes i vår nyare historia få personer, vid hvilka det allmänna intresset ännu i dag fäster sig så mycket som vid Carl Augusts, kanske mycket derför att han under sin korta tronföljaretid visste att göra sig omtyckt och att en viss hemlighetstull slöja ännu hvilar öfver hans död, åtminstone i den allmänna föreställningen, om än historiens skarpa stift redan slitit slöjan. En hvar skall derför utan tvifvel med intresse följa denna af d:r J. Forchhammer gjorda framställning af prinsens personlighet, hvilken (framställn.) i föreliggande häfte likväl endast går till svenska revolutionen i Mars 1809. Men detta intresse skall betydligt stegras, då förf. kommer till den andra afdelningen, om hvilken han i förbigående yttrar: Från den dag, då prinsen visste, att man i Sverige riktat sina blickar uppå honom — och det fick han, såsom läsaren skall få se, mycket tidigt veta — börjar den inre kampen mellan heder och pligt å ena sidan och en kronas lockelser å den andra, eu kamp hvilken på grund af omständigheterna ständigt måste bli allt hårdare och hårdare, Denna kamp, hvilken oo ot väl kanna falia fastän det naturligtvis i