Göteborgsposten – 14 februari 1868, sida 1

höstighet afbryter er? sade mr Dalrymple så artigt som möjligt. Ni behandlar saken beundransvärdt — från domarens ståndpunkt betraktad — men måhända Jag likväl — ni har intet deremot? Jag tackar! Har ni länge varit bosatt här i Amherst, mr Evans? — Förliden Mickelsmessa var det fyrtiotre år sedan Jag nedsatte mig här såsom skräddaremistare. — Fyrtiotre år? Det är i sanning en lång tid. Och ni arbetar helt säkert för hela trakten, säg ? — Ja, sir, jag tror nog att vi arbeta för alt förnämt folk häromkring. Mr Garruthers till Poynings, sir, och sir Thomas Boldero, och — — Naturligtvis, naturligtvis! Ni brukar nog att sy en med guld tryckt adresslapp på alla de klädesplagg ni törlärdigar? — Det göra vi, sir. Med mitt namn uppå dem. — Ued ert namn på. Just så! Jag antager nu att denna adresslapp aldrig blir sydd på något, som ej blifvit förfärdigadt eller saldt at er. — Som ej har blifvit förfärdigat, sir! Vi sälja ej annat, än hvad vi sjeltva har förfärdigadt — nej, Evans i Amherst gör det icke. — Mycket bra och riktigt af er, sade mr Dalrymple och tillade derpå, vändande sig till mr Carruthers: — Häraf framgår så mycket, min bäste herre, att den måste ha blifvit sydd här! Nå, mr Evans, ni syr naturligtvis alla slags klädesplagg och följaktligen också blå doffelytterrockar? Med en tvekande bugning svarade mr Evans: