Göteborgsposten – 10 februari 1868, sida 1

————— — —— allmännas gagn arbeta i dessa utskott. Men granskar man närmare de i förevarande utskott placerade, så finner man snart, att flertalet innehar hvarken den generella eller speciella bildning, som fordras för att åstadkomma en nödtorftig utredning af till utskotten hänskjutna frågor. Intelligenspartiet uppgjorde sina vallistor såvidt möjligt var så, att i hvarje utskott skulle åtminstone flertalet bestå af personer med sakkunskap och erfarenhet i allmänna angelägenheter, men iakttog tillika att vodalmännen (en fras som begagnas då man vill säga en artighet och emickra ståfängan på ett häll) ingalunda förbisågos. Af till denna kategori hörande uppfördes 17 bland de 49 som skulle väljas i de sju utskotten. På landtmannapartiets listor voro deremot 26 personer uppförda tillhörande ofvannämnde katesori, och precist lika många vodalmän insattes också i utskotten. Nämnde parti kunde icke på något vilkor förmås att insätta assessor Bergström i det särskilda utskott, som skall behandla hr Björcks motion om de civila embetsverkens reorganisation, fastän hr B. obestridligt är äfven på detta område mycket hemmastadd, är litligt intresserad för hr Björcks motion, och var ordförande i det tillfälliga utskott eom vid förliden riksdag behandlade hr Björcks då afgifna motion. Men hr B. har ådragit sig landtmannapartiets oblidkeliga hat genom sin, i anedning af Lunds stadsfullmäktiges åtgärd att insätta grefve Posse i Malmöhus läns landsting, väckta motion om en behöflig förklaring af kommunallagen till förebyggande af flera dylika åtgärder; och genom att utestänga hr Bergström från det Björckska utskottet, erhöll grefve Posse en upprättelse, genom hvilken hans tacksamhetsskuld hos landtmannapartiet ökas, At de ledamöter som nämnde parti placerade i utskottet torde icko hr Björck kunna påräkna särdeles kraftigt understöd, med undantag af Sven Nilsson i Osterslöf, ty till de grundliga reformatorerna vill man väl icke räkna frih. Schultzenheim, men desto mera till dem som inom utskottet skola hålla målron vid makt. I det tillfälliga utskott, som skall behandla frågor rörande undervisningen, borde naturligtvis rektor Siljeström varit sjelfskrifven, likasom rektor Winkrans, hvilka begge också uppfördes på intelligenspartiets lista; men då ingen af dem upptördes på landtmannapartiets och då begge säledes icke blefvo valda, kan man deraf sluta sig till, att den förre icke ville och den senare icke fick verka på det område der de företrädesvis äro hemmastadda. Hvad den förstnämnde beträffar, inse vi dock ganska väl, att det är vida lättare att framdeles förkasta hvad som föreslås, än att medverka till det som skall föreslås. Åtskilliga utskott äro vidare så befolkade, att det torde bli ytterst svårt åstadkomma skapliga utlåtanden i de frågor, som skola behandlas. Vi vilja i detta afseende endast sästa uppmärksamheten derpå, att t. ex. i utskottet för frågor angående presterskapets befordrings-, löneoch tjeustgoringsförhällanden har allenast en blifvit insatt, som kan i egentlig mening föra pennan, d. v. s. skrifva ett korrekt språk, nemligen håradshöfd. Rosenqvist; men det är ju ganska ovisst först och fråmst om han blir ordlörande, vidare om han biträder pluralitetens åsigter, och om han det icke gör, huruvida han vill åtaga sig att uppgätta utskottets betänkanden. I utskottet för frågor rörande bördsoch exekutionsärenden, är häradshötd. Staaff den ende, som kan skrifva ett utlåtande, men vi betvifla att han vill, såsom utskottet är sammansatt i öfrigt, göra sig ansvarig för de åsigter, som der göra sig gällande, Man kan visserligen säga att dessa utskotts verksamhet är af underordnad vigt; men så är alldeles icke förhållandet. Ändamålet med dem är att de skola vid frögornas behandling uppställa premisser, som sedan af riksdagen böra framlöggas för regeringen; men är det väl möjligt att utskotten kunna fullgöra ett så ansvarsfullt åliggande, då de (utskotter) äro företrädesvis sammansatta af personer med ingen eller ringa unde byggnad och ertarenbet? Hvad ledning skall väl regeringen så af utlåtanden, som vittna om bristande sakkännedom, och hvari principerna, tör eå vidt sådana der kunna upptäckas, äro haltande? 4