Göteborgsposten – 5 februari 1868, sida 1

i dessa dagar ingått från Athen och Bäkarest, att den grekiska och den rumeniska regeringen fattat samma beslut. Den grekiska drachmen skall bli lämpad efter den franska francen, hvilken den i värde står temligen ; nära; i Rumenien skola för framtiden präglas nya piastrar med underafdelningar, som motsvara francstycket. i I slutet af nyss tilländalupna år ha äfven offentliggjorts tvenno utförliga officiella betänkanden, hvilka båda uttala sig gynsamt för antagandet af den i Paris föreslagna myntenheten: neml. berättelserna från Sveriges representant på myntkonferensen, bankdirektör Wallenberg, och det nordamerikanska ombudet, mr Ruggles. Ruggles beräknar, att det engelska myntväsendets lämpande efter det franska skall kunna utföras med en kostnad af 1 million dollars; det amerikanska systemets ändring skall kosta 600.000 dollars. Den engelska sovereignen är blott värd 2 pence mer än 25francs-stycket; den nordamerikanska half-eagle (5 dollars) är värd 8 pence (17 cents) mera, än 25-francs-stycket. Detta tyckes tala emot en lätt och snabb ombildning af det amerikanska myntsystemet; men i verkligheten har öfversvämningen med papperspenningar bragt den metalliska valutan i Amerika i starkt vacklande, och dervarande befolkning har vants vid att atsluta handelsoch penningaffirer på en mera osäker basis, än den som skulle framkomma genom 5-dollars-styckets nedsättande med 17 cents. Inom senaten i Washington har frågan om myntenheten blifvit diskuterad d. 8 Januari, och det säges, att stämningen var afgjordt för en anslutning till det franska systemet. Vid en omprägling af guldstyckena elter den nya foten skall den nordamerikanska statskassan vinna 700,000 dollars på 100 millioner. Man föreslog, att ifrågavarande myntlag skulle träda i kraft d. 1 Okt. 1869 och att Myntet redan från d. 1 Okt. 1868 skulle mottaga ädla metaller mot anvisning på de nya half-eagleoch dollarsstyckena. Om England anslöte sig till konventionen, skulle det nya guldstycket bära omskriften: 5 dollars, 25 fres, 1 Lst. I England synes man dock vara mindre hugad än annorstädes att förändra sin hittillsvarande myntfot. Lord Stanley har visserligen sjelt på sin tid varit medlem af en förening för befrämjande af decimalsystemets införande i England, men i hänsyn till den nu i Paris föreslagna allmänna myntenheten, skall han hafva förklarat, att han törst ville afvakta en ytterligare impuls från den allmänna meningen i England. I Londons officiela kretsar och inom det engelska kolonialministeriet säges den åsigten vara rådande, att alla andra länder lättare kunna ansluta sig till det universella systemet än England, som äfven måste fästa det största alseende vid Canada, Asien och Australien. Emellertid beklaga myntenhetens vänner, att de engelska kolonierna icke varit sjeltständigt representerade i Paris, då de i så fall utan tvifvel skulle anslutit sig till de der antagna principer. I Tyskland råder ännu någon motsträfvighet mot öfvergången till guldkursen, men eitersom det nordtyska förbundet snart skall vara omgitvet af stater, som tillegnat sig det universella myntet, så har det knappast något annat val, än att följa lunken. De vigtigaste auktoriteterna ha redan uttalat sig till förmån derför. Den svenska regeringens representant vid myntkonferensen i Paris föreslår, att dukaterna skola hädanefter präglas till ett värde af 10 franes (310 af 1 kilogram guld) och att 25francs-stycken skola slås under namn af Caroliner. Såsom silfverskiljemynt vill han att francs skola införas i 2, 1 och !, francs styeken, med underaldelningarne i centimeter. — Det berättas ätven att Mexico vill ansluta sig till den allmänna myntreformen och att kejsaren af Kina skall hafva för afsigt att låta slå guldstycken, hvilka i värde och vigt motAO da 3 TIN .. llandaAm mn gp Er EO