Göteborgsposten – 28 januari 1868, sida 1

den gamle trotjenarens inkomster ökades icke derigenom — endast hans göromål. Den ädle grefvons nyligen i Frederikshale uttalade varma sympatier för Norge unde en för honom gifven lysande bankett derstä des, hafva plötsligt — antagligen till följd a den stränga vintern — afkylts. I Första kam maren var grefve Sparre den som ifrigast mot: satte sig att ett större anslag skulle beviljas för nordvestbanans skyndsammare fullbordande Grefve Sparre ville nu pruta — men han har också tillegnat sig en af gårdfaribandlarnes mest framstående egenskaper. Den i Andra kammaren väckta motionen om bränvinsbränningsförbud blef ganska snöpligt, men välförtjent, aflärdad — under bordet. Med all aktning för dem, som i de fattigas namn förordade denna förbudsåtgärd, föreföll det nästan som om de hvilka itrigast påyrkade förbudsåtgärden åtminstone hade förskaffat sig bränvin, qvantum satis för ortens behof. Konseqvensen hade fordrat, att de älven bort påyrka spanmålsexportförbud, men sådant äskade de icke. I asseende på den kommunala rösträttens utsträckning råder inom Andra kammaren den fullkomligaste förbistring, och få torde de vara som bestämdt kunna och vilja uppgifva huru långt de äro benägna att gå, Midt under en högst diftus debatt i anledning af hr John Ericsons motion i berörda fråga, hvilken (motion) dock icke innehöll något positivt förslag — slog sig hr L. J. Hierta ned vid protokollsförarnes bord och sammanskref en motion om en tjugogradig röstskala för — hufvudstaden, hvilken motion hr Hierta uppläste under den pågående debatten om hr Ericsons motion. Assessor Bergström gick, längre fram, mera rakt på saken genom att uppläsa en motion åsyftande ett sådant förklarande, vatt delaktighet i bolag, som är röstberättigadt inom kommunen, eller uppdrag att utöfva sådant bolags rättighet, icke i och för sig förlänade kommunal valbarhet. Detta förslag är föranledt af en tilldragelse i och för sig ganska märklig. Då grefve Arvid Posse förlidet år icke inom det härad der han är bosatt blef återvald såsom laudstingsman, läto Lunds stadsfullmäktige förmå sig att utkora den ädle grefven till landstingsman för nämnde stad, på den grund att gretven är ordförande i direktionen för Skånska hypoteksföreningen, som eger fastighet i Lund, och var bemyndigad att utöfva föreningens kommunala rösträttighet derstädes. Det är klart att om valet ötverklagats, så hade det äfven blifvit ogilladt men det förra skedde ej. i Då hr Bergströms motion söredrogs i kammaren uppträdde prof. Agardh (representant för Lund) med ett så djupsinnigt sorsvar för Lunds stads fullmäktiges åtgärd, att det — omöjligen kunde fattas af tidningsreserenterna, hvadan detsamma för allmänheten gått förloradt. Emellertid saknade icke debatten sina komiska pointer. Prof. Agardh ogillade med en viss skärpa att hr Bergström hade talat om stadssullmäktiges i Lund välvilliga hjelpsamhet mot kandidaten, hvarpå hr Bergström med sin egendomliga bonhommie förklarade, att om i detta uttryck låg något brargan. de, så kunde det gerna förändras till — hjelpsam välvillighet, och så fick br Bergström ) kammaren till att skratta. Vi skulle mycket i misstaga oss, om icke denna motion, när i i i be Mee Bee et — — sramdeles återkommer, behandladeller misshandlad från utskottet, föranleder till en allvarsammare kontrovers. Stundom erinras man i Andra kammaren pm den gamla goda ständsriksdagstiden. Här; omdagen hade Ölandsrepresentanten Rudberg, kom är sjuk härstädes, låtit inlemna några notioner till talmannen, hvilken ganska rikigt frågade kammaren om sekreteraren sick ippläsa dem. Detta bifölls genast. Men daen derpå, då motionerna töredrogos till re 2 niss, så uppträdde hosrättsrådet Lemchen och t rkade, icko att de skulle förkastas, utan h cke vidare behandlas, derföre att en frånva8 ande riksdagsman ej egde rätt ingifva mor ioner, sastin just detta faktiskt dagen förut u ??? 2227