Göteborgsposten – 27 januari 1868, sida 1

båst, att ifrågavarande orsättving utginge med jemt fl uppstätt om dödsstraffets afskaffande, men förfallit. Det enda land, hvarest, enligt civillagens föreskrift, dödsstraff ej får tillämpas, är Portugal. Detta härledde sig deraf att, enligt uppgifter, hvartill man nödgades sätta det största sortroende, under de 10 år, som föregingo denna lags stiftande, intet dödsstraff der egt rum och detta på grund deraf att under samma tid intet mord skett, Tal:n påminde om följande vutravde af Alph. Karr: Lvi vilja alla att dödandet skall upphöra blott herrar mördare. vilja börja, samt slutade med att citera nedanskrifna ord af den store Napoleon: ÄAdelmod mot brottet är omensklighet mot samhället. — Motionen remitterades till Lagutskotiet. Emot hr E. V. Almqvists hårefter föredragna motion, cm tillsättande af en komitt för uppgörande af förslag tillen bättro ordnad skogshushallning inom norra länen, uppträdde hr Ros, som trodde att motionens syftemål kunde med mindre kostnader samt på ett vida enklare sätt åstudkommas genom skogsstyrelsen i förening med kammarkollegium. Talaren siutade med den anhållan att, för den bändelse kommitten komme till stånd, kostnaderna derför måtte få utgå från statsmedlen och ej drabba skogsplanteringskassen. Sedan hr Almqvist påpekat åtskilliga egendomliga förbållanden i afseende på skogsvården i norra länen, hvilka förhållanden voro af beskaffenhet, att kommitterade sakkunniga personer borde på stället taga kännedom derom, hänvisades motionen till statsutskottet. I öfrigt upplästes motioner, 16 till antalet, hvaribland må nämnas: af hr L. M. Nordenfelt: om anvisande af ett extra anslag, stort 15,000 rdr, för undersökningar röraode en jernbanssträckniog olver Örebro—Köping—Siljan och Fablun; om minskning i anslaget för statens karteverk; af hr Håäzelius: om anvisando af statsmedel att utgå som lån till innebafvare af hemman, som undergått laga skifte; samt derom att den i kommunalförfattniogarne aktiebolagen tillerkända rösträtt måtte försvinna; af frib, Peyron: om förhöjning i den pension, som vid afskedstagandet tillerkänts stallmästaren vid busarregementet konung Carl XV, M. Giese; af hr v. Möller: om ändring i bevillningsstadgan; af hr Landgren: om understöd åt artisten Mandelgren; om åtgärder för hammande af tiggeriet; samt om anslag för utsträckning af Hudiksvalls jernväg; af br Wallenberg: om upphäfvande i vissa fall af det stadgande, hvarigenom handelsbok tiilerkännes vitsord; af grefve C. G. D. Möruor: om föreläggande för Generaltullstyrelsen att månadtligen eller qvartalsvis upprätta sammandrag öfver äterinförda svenska varor. I Andra kammaren remitterades de föregående dag bordlagda motionerna till vederbörliga utskott med följande undantag: hr Lofflers motion angående tillsättande af en komitt för uppgörande af förslag om inrättande i Stockholm af on pedagogisk anstalt för landets elementarläroverks lärare, återtogs af motionären, i anledning af åtskilliga ledamöters invändningar mot lämpligheton af ev kommitt, äfvensom en af andra ledamöter uttalad önskan, att ärendet måtte förvisas till ett särskildt utskott, och utlofvade hr Leffler att i något förändrad form inlemna sig motion nästk. Måndag. Hr Åke Anderssons motion, om åtskilliga egendomars återgång till staten, afslogs på yrkande af hr Bergström. Samma behandling vedersors hr Jöns Påhresons motion derom, att exemplar af författningssamlingen måtte utdelas till kommunalstyrelserna på landet. 1 Vid remissen af hr Reutercronas motion, om utskankningsafgistens ingående till statskassan i stället för till kommunorna, uttalade hrr Ahlgrens, Lundström, A v. Proschwitz, Ridderstad, Wedberg och C. A. Larsson sitt ogillande af förslagets syfte, anseende, att det hämmande af dryckenskapslasten, som motionären med sitt förslag åsyftade, bäst kunde åstadkommas genom en allmännare spridning af bildning och upplysning. Jöns Pährssons motion om minskning i reskostnadsersättning åt Andra Kammarens ledamöter vann understöd af hrr Ola B. Olsson, Ridderstad, hvilkeo tillika förklarade sig icke hafva något att invända mot en nedsättning af dagtraktamentet för sagda ledamöter, samt hr Liljeomark, hvilken dock ansåg det belopp, hvartill reskosinadernä uppgått. Hr Otterström trodde den föreslagna mnedsättningen icke vara med rättvisa och billighet förenlig, men biträdde deremot hr Ridderstads åsigt om dagtraktamentets minskning, något som han likväl på grnnd af det stadgande grundlagen inneböll om arfvodena åt Andra Kammarons ledamöter, trodde vid denna riksdag endast kunna åstadkommas genom en frivillig öfverenskommelse mellan nämnde ledamöter. I enlighet med det af hr Björck i hans motion om de centrala embetsverkens reorganisation gjorda yrkande beslöts tillsattande af ett särskildt utskott för denna frågas behandling, hvilket utskott skulle bestå af 14 ledamöter, 7 från hvardera Kammaren. Derefter väcktes omkring 60 nya motioner, bland hvilka bär nämnas: Af hr Trädgårdb, om utvidgning af Ystads elementarlåroverk. Af hr Rylander, om ändring i förordningen rörande presterskapets löner. Af br Wedberg, om inskränkning i handelsboks vitsord. Af hr Rydberg, angående ändring i lagens stadgande om giltomannarätten. Af hr Ocklind, om anslag till en väg mellan Skellefteå och Bodö. — Af hr Aagust Andersson, om anslag till Östra stambanans fortsättning mellan Norrköping och Nässjö. Af hr Sjögren, om öfverflyttande af flottans reserystat till indragningsstaten. At hr Nils Larsson i Tullus, om indragning af ansl.get till handelsoch sjöfartsfonden. Af hr Meijerberg. om fortfarande undersöd af 9 NAN rår : 4. G CG dabhlo a nan matioba LS LD -