Göteborgsposten – 23 januari 1868, sida 2

ska rättsväsendet, eller rättareom den phas derat som närmast berörde hans ämne, neml. fredsdomstolarne. Till en början framhölls, huruledes juryinrättningen var vigtig för utvecklingen af allmänn-andan — af Englands common spirit, enär i juryerna intogos och måste intagas personer af snart sagdt alla förmögenhetsvilkor. Den skilnad som på kontinenten uppstod mellan klasserna, undveks derigenom i England och hatet emellan de olika klasserna utplånades. Derigenom fostrades äfven den politiska takt och sans som utmärkt Englands tolk och vigtigare politiska tilldragelser, i synnerhet då det vann sin Magna charta. Då lorden stundeligen såsom justice of peace eller i någon annan egenskap kunde blifva kallad att göra tjenst, då commonern likaledes stundeligen kunde kallas av utföra någon af de ganska betungande kommunala värf som han hade sig antörtrodda, och då slutligen hvarje engelsman stundeligen kunde uppmanas att lemna sitt biträde vid lagens hätdande, så måste naturligtvis en känsla af hvars och ens delaktighet i det allmännas intressen uppstå, hvilken ej på något annat sätt kan framkallas lika klar och lefvande. Det låg häri en skarp motsats med det franska systemet. Icke nog med att man, såsom i Frankrike och i andra centraliserade länder, lemnade penningar — den personliga kraftens resultat — utan man offrade äfven denna samma personliga kraft åt ordningens vidmakthållande. Det uppdrag, som the justices of peace bade sig anförtrodt, var, liksom för öfrigt de flesta af dessa offentliga uppdrag, ett som icke aflönades; det gafs och emottogs för hederns skull. Det blef emellertid allt mera omfattande, och kom att röra både vården om kyrkan och de fattige, både underhållet af vägar och andra likartade angelägenheter. Slutligen samlades fredsdomrarne dels till veckodels till qvartals-sessioner. Dessa senare utgjorde besvärsoch vad-instansen beträffande kommunalbeslut och äfven domstolar för mål afden vigt att ej fredsdomaren sjelt kunnat afgöra dem. Föreläsaren öfvergick till en framställning af beskattningsväsendet inom England. kommunalbeskattningen, och denna är i England den vigtigaste, utgår blott af fast egendom — deri inbegripet t. ex. möbler. Hvarje ny skatt som pålägges, utgår särskildt för det ändamål, för hvilket den blifvit pålagd. Så har man sattigskatt, vägskatt, dårhusskatto. s. v. i hundradetal. Alla dessa skatter måste godkännas af parlamentet. Af hvad föreläsaren framställt kunde man finna att inom England måste ha utbildat sig en allt starkare känsla hos individen af att samhället utgör ett hans eget behof och att de uppoffringar han för detsamma gör, egentligen göras för honom sjelf. Musiksoirk. Den i går afton å realgymnasii solennitetssal af syskonen Tony och Otto Bouteselle gifna soirön var ganska talrikt besökt och de med vackra musikaliska Bouteselle all framgång på deras bana och våga förutspå att de, att döma af den grund de ha att bygga på, något som länder deras resp. lärare: direktör Ållander och hr Hrimali, till största heder, skola komma att gå framåt med stora steg. Fartygsförsäljning. Genom ekeppsmäklarefirman Aug. Leffler Å C:o ha följande fartygsförsäljningar egt rum: Här hemmahörande skepp. Yngve, om 85,8 n. I., har öfvergått till norskt rederi mot en köpesumma af 32,000 rdr Kalmar-skeppet Albion, mätande 214 n. 1, har försålts äfvenledes till ett rederi i Norge för 45,000 rdr och stockh. skepp. ITlaparanda, om 82,9 n. I, har inköpts afrederi här på platsen för 15,100 rdr rmt. Ångf. Westergötland. Vid igår med delegarno i Westgöta ångbåts-aktiebolag förrättad bolagsstämma med anledning af att fråga blifvit väckt om försäljning af bolagets ångfartyg Westergötland beslöts att bolaget intill d. 28 nästk. Februari emottager anbud å fartyget, hvarefter på ordinarie bolagsstämma d. 29 Febr. skall afgöras om hvilket af möjligen inkommande anbud som skall antagas. Isen i Sundet är, som i gårdagens tidning nämndes, sedan i Måndags ej längre hinderlig för ångbåtstrafiken och kommunikationerna såväl med Danmark som mellan de slånska städerna äro åter öppnade. Ångaren anlag begåfvade syskonen tillvunno sig rikligt bifall af åhörarne. Vi tillönska syskonen — mA tt fr AR a