Göteborgsposten – 23 januari 1868, sida 2

.LA——— — — Jag var beredd på all möjlig låghet och salskhet, George; men de behöfde ej tillgripas. Mr Carruthers blef kallad till York och är ännu der. Jag är mycket angelägen om att paketet kommer under hans frånvaro. Dagen innan jag skref till dig, fick jag underrättelse från min vin, att hon stod i begrepp att sända det oförtöfvadt, och jag skrof då genast till dig. Det skall adresseras till gamla Brookes. — Huru kunde du förklara det, min mor? — Flera osanningar, flera osanningar, svarade hon i sorgsen ton, under det hon dock inom sig gladdes åt att se huru han våndades vid dessa ord. Jag sade henne hvad som behöfdes för en falsk förklaring och lät henne förstå att jag var angelägen om att ha armbanden 1 dag. Min väninna, madame de Hauteville underrättade mig dock i ett andra bref, att sedan hon fått en lägenhet att sända paketet till England med en privat person, hade hon begagnat sig deraf, hvarigenom ett uppskof af ett par dagar (högst ett par dagar, skrifver hon) blifvit nödvändigt. — Fördöme hennes franska snålhet! sade George; tänk hvilken obehöflig risk vi för hennes skull löpa, då jag kommit hit ned för ingenting. — Det är ej så mycken snålhet som försigtighet, George. Och hon kunde ju ej veta någon risk. — Hvad är då att göra? frågade han i mildare ton. — Kan du ej stanna qvar i Amherst? frågade hans mor. Har du någonting att göra som förhindrar dig från att bli qvar här ett par dagar? Hvarom icke skall du lika