Göteborgsposten – 16 januari 1868, sida 1

att den underlättade samfärdseln invigt en ny tid och föranledt de snabba steg framåt, som civilisationen tagit under senaste årtiondet. Ur ett statistiskt arbete kunna anföras några intressanta fakta, hvilka underlätta de slutsatser som ovilkorligen tramställa sig. Börjande vi så med jernvägarne. Lokomotiven hafva på verkligt kosmopolitiskt sätt förskaffat sig värde, och icke allenast i alla verldsdelar utan ock i alla zoner brusa de fram. I Norge sträcker sig en jernväg mellan Trondhjem och Stören till 64 grader nordlig bredd; en rysk bana bildar föreningslänken mellan asiatiska karavanhandeln i NischniNovgorod och den europeiska köpmannaverlden. I Asien tränger sig lokomotivet till foten af Himalaya och högt upp mot Punjab. Amerika bygger ett verkligt gigantiskt verk i den banlinie, 800 geogr. mil lång, som skal! förbinda Newyork md San Fransisco och i passen vid Sierra Nevadas klippor löper lokomotivet 7,000 fot öfver Sacramentoflodens bädd. I Australien hafva alla engelska kolonier sina jernvägar och i Afrika befaras Egypten, Algier, Cap-kolonierna, Natal och ön Mauritius med ångvagn. Alla Europas jernvägar hafva under tidrymden 1860—1865 ökat sig från 6,955 till 10,000 geografiska mil, och under det de då medtagit ett kapital af 19,051 millioner francs, hade anläggningskapitalen vid 1865 års slut uppnått en summa af 31,414 millioner francs. Under denna korta femåriga period användes alltså ensamt i Europa 12,363 millioner på jernbannätens utgrening. Att man likväl dermed icke gifvit ut för mycket utan snarare för litet för samfärdselns underlättande framgår deraf, att elter det en af He mest betydande jernbanorna i Europa vunnit en tillökning i längd af 31,5 procent stegrade sig frakttrafiken med 59 proc. och persontrafiken med 57,4 procent. Hvilka länder, som i dessa arbeten hafva största andelen, framgår af nedanstående. Sätter man Europas jernvägars hela tillväxt från slutet af 1860 till slutet af 1865 lika med 100, så faller på England 20,5 proc., Frankrike 19, Ryssland 11,4, Spanien, 11,3, Tyskland 10, Italien 8,9. Österrike 4,6, Sverige 4,1, Portugal 2,35, Belgien 2,4, Holland 1,7, Schweiz 1,4, Danmark 1,4, Norge 0,8 procent. Detta visar utvecklingen. Jernvägarnes närvarande utsträckning öfver hela jorden visar: Jernvägarnes längd i Europa 83, 154 kilom. d:o d:o i Amerika 66,160 d:o d:o i Asien 5,893 , d:o d:o i Afrika 1,051 d:o d:o i Australien 885 Verldens jernvägsliniers längd utgör alltså 157,143 kilometres, det är 21,178 geogr. mil. Om det roade någon att på en gång befara denna sträcka, så måste han vid oafbruten dagoch nattfart och med begagnande af snälltåg tillbringa 5 månader i jernvägsvagnen. För alla dessa jernvägar tillsammans uppgår anläggningskapitalet till 16,62511 mill. fres. Man kan om denna summas storlek lättast dömma om man tänker derpå, att alla verldens jernbanor dagligen måste gifva en nettoinkomst af 6, 109,643 fres på det anläggningskapitalet skall gifva 4 procent i medelalla jernvägars anläggningskapital, så kunde man dermed betala de oerhörda statsskulder som trycka England, Frankrike, Österrike, Ryssland och Spanien samt dertill något af Dantal. Hade man till sitt förfogande marks och Greklands. Alla verldens jernvägar hafva till skenor förbrukat ungefär 226,280,000 centner jern; för trafiken är för närvarande i rörelse minst 40,000 lokomotiver och 1,200,000 vagnar. Dermed bli dagligen ungefär 27 mill. centner varor och 3 millioner passagerare befordrade,