Göteborgsposten – 13 januari 1868, sida 1

Med den nu gällande lagstiftningen sor io enskilda bankerna är man, säges det, icke fullt belåten, eller rättare sagdt, man är missnöjd med dessa penningeinrättningar, emedan de äro så kinkiga i afseende på säkerhet och ligvidationstid; men då äfven riksdagens ledamöter företrädesvis torde vara engagerade i dessa banker såsom låntagare, kautionister eller acceptanter, så torde väl just icke partier behötva uppstå för att åstadkomma en för läntagarne mera konvenabel banklagstiftning. Men är då icke frågan om den kommunala rösträttens utvidgande af så stor betydenhet, att för den partier skola bildas? Vigtig är den utan tvifvel och ömtålig äfven, ty de ärade folkombuden kunna ganska lätt, när de yttra sig i den, förspilla sin popularitet vid riksdagen eller hemma. Men andra kammaren uttalade sig vid förliden riksdag temligen enstämmigt i den frågan, och när saken blifvit grundligt skärskådad, så skall man nog bli ense om ett beslut, utan att för detsammas genomdrifvande något parti behöfver taga saken om hand.