Göteborgsposten – 10 januari 1868, sida 1

genom särskildt tillsatt beredning, hvilken ändring i grunderna för val af kommunalrepresentanter, som för härvarande förhållande kan anses mest passande och med allmänna meningen mest öfverensstämmande — må till Kongl. Maj:t ingå mcd und. anhällan om nådig proposition till Riksdagen om sådan ändring i hithörande delar af kommunalförfattningarne, som behörigt afseende på detta samhälles sanna fördel kan påkalla. Härvid får jag, såsom den enligt min åsigt mest lämpliga anordning, för att här bereda en passande olvergang till det slutliga målet — lika rösträtt för alla välfrejdade, myndiga och skattebetalande samhällsmedlemmar — föreslå införande i detta samhälle af en 10-gradig röstskala. 4:o. a) att stadsfullmäktige för sin del må basluta, att alla friköpta tomter inom stadens område ärligen skola utgöra en efter areal-innehället utgående fastighetsskatt af 1 öre pr qvadratfot oförmedlad tomtyta, att af tomternas innehafvare till stadskassan utbetalas, i den ordning och efter de grunder, som i åberopade beredningsbetänkande pag. 9 och 10 innehållas b) att å det beslut, som i detta ärende sattas af stadsfullmäktige, kongl. stadfästelse må af dem sökas; — och åberopade motionären i afseende på denna punkt, som var den 5:te bland de ursprungliga motionerna, den utredning, som innchälles i särskild berednings betänkande af d. 7 April 1864 (stadsfullmäktiges handlingar för nämnde år N:o 18) samt hithörande delar af rådman m. m. A. W. Björcks skrifvelse af d. 4 Nov. 1867. Hi Lindström begärde först ordet och yttrade att han nu, då det på sin höjd kunde bli fråga om remiss af dessa motioner, ändock ville yttra sig dels emedan saken väckt uppmärksamhet, dels emedan en här utkommande tidning fallt uttryck hvilka vore hotande mot stadsfulmäktige och slutligen emedan tal. saknade den erfarenhet om de motiver som ligga till grund för de väckta motionerna — en kännedom som vore tal. nödvändig då han snart på ett annat rum skulle uppträda för att rådplaga om detta ämne. Tal. ville derföre till den aktade motionären ställa åtskilliga interpellationer för att få veta skälen till de stora förändringar motionären önskade i kommunalförfattningen. Då motionerna derom intet upplyste, maste tal. hjelpa sig med gissningar. Molionåren hade vid förra sammanträdet yttrat att samhället är sjukt. Det vore nölvänd gt att få veta hvari denna sjukdom bestode. Det omtalades att man vore missnöjd med beskattningen och mod kommunalröstråtten. Men är sjukdomen ej svårare så har man ej mycket att beklaga sg öfver. Man behölver att djupt nedtränga i samhälle:s schakter för att finna om missnöjet är grundadt och bland hvilka klasser detsamma ligger. Motionären har ej uppgifvit dessa klasser, och dock föreckrifver kommunalförordningen att en sådan lindring blott klassvis kan sko. Tal. förstod ej huru man skulle kunna lindra för en klass, utan att missnöjet hos en annan blir ännu större. Det är egentligen på mötena å Bloms sal som missnöjet yttrat sig. Men bevisar väl det uagot, då det blott var de missnöjda som blifvit ditkallads. För att vara ett uttryck af samhällets mening måste väl alla åsigter der vara representerade. — Lindring i skatterna har bär egt rum, men tal. hemställde om ej, isall denna lindring fortgått, samma klasser i alla fall skulle framträdt. Motionen n:o 1 borde afslås, ty om så ej skedde måste den olverlemn 8 till magistraten; men denna åter skulle i densamma ej siuna något att utreda. Är det meningen att lindra för den som lefver olverflödigt eller för den som sätter sig i skulder. — Den andra samhällssjukdomen ckulle bestå i missnöjet med kommunalordnivgen. Kan man väl ingå till K. M:t och begära en ändring i valordningen som särskildt passar för detta sambälle? Det vore at ställa sig alltför exklusiv, om man begärde en särskild kommunelförordning för Göteborg. Motionären betraktar den tiogradiga röstokalan som en brygga till personligbetsprincipen. Om denna kan sägas mycket vackert, men den har dock ej någonstädes kunnat genomföras. En reform måste misslyckas då tiden ej är mogen derför. Personlighetsprincipens tillämpning på riksdagsmannaval har ej visat sig fördelaktig. Valen ha varit litet besökta. Tal. trodde ej att den 10-gradiga röstskalan skulle härstädes medföra skada, men så vore ej fallet öfverallt. Drifver man det dock derhån att den ene ställes i strid med den andre så kan den bli farlig. — Tal, uppläste derefter ett par anföranden af rådman Björck vid riksdagen, hvilka visade att denna auktoritet ej gaf stöd åt motionärens åsigter, Hr v. Schoultz yttrade, att motivet för hans framställning helt och hållet härflöt från hvad han ansåg vara råt och billigt. Han hade alltid stridt för likställighet. Uttrycket Samhället är sjukt hässyftade derpå, att man fruktade för de fordringar som sramställdes. Denna fruktan vore dock en maladie imaginairok. Faran låg i att göra elt oberättigadt motstånd mot de framträdande anspråken. I den seberaktiga ifver hvarmed dessa framställdes låge mäbända också en sjukdom. Trodde att vi alltmera närmade oss personligbetsprincipens tillämpning. — Kommunalförsfatiningens 59 måste erhålla någon tilllämpning till lindiing för de mindre bemedlade. Detta borde ske derigenom att en lindringskomits tillsattes, lIen högt aktad jurist har här sagt att en lindring en), nämnde paragraf skulle kunna ske. Magistratens åtgörande skulle först komma i fråga sedan den tillsatta beredningen, hvilken först borde behandla motiverna, blifvit nedsatt. — Hvad beträffade motionen n:o 8 så stödde tal. sig uteslutande på petitionsrätten, hvilken såväl tillhörde kommunens representanter som de enskilde. Om regeringen från olikoarter — —— —