Göteborgsposten – 10 januari 1868, sida 1

——— ———. . d as————-6—ö—i8r————— ————————————— likgiltigt hvad han gjorde, hvaremot det utan tvifvel skulle vara den unga damen särdeles kärt; och andra att han hade ett ovanligt godt hufvud, som icke ens svikit honom, då han varit i sin mest brydsammma belägenhet och att han i Harriet Creswick upptäckte ett fruntimmer som såväl i fysiskt som moraliskt hänseende var särdeles passande till hans maka och bistå honom kraftigt i lifvets stora spel. Härmed må nu vara huru som helst — och folk har ju alltid så mycket att prata synnerligast i sådana kretsar — så mycket är dock visst, att Stewart Routh friade till Harriet Creswick å Holländischer Hof i Baden-Baden och fick ja och att hon, så snart han utan fara kunde öfverlemnas åt sig sjelf, reste till England, hvarpå de en månad senare vigdes i London. Denna händelse i sitt lif har Stewart Routh åtminstone aldrig ångrat. Under alla hans ödes skiftningar hade hans hustru städse stått vid hans sida och, då lyckan till slut började svika honom, påtagit sig tyngsta delen af hans bördor. Harriet Routbs hängifvenhet till sin man svalnade aldrig — den var odödlig och orubblig eller snarare en förgudning af honom. Upptäckandet af hans minst sagdt lättfärdiga lefnadssätt, de medel och utvägar, till hvilken ban tog sin tillflykt för att anskaffa pengar, och det tvetydiga sällskap han ständigt sökte skulle baft ett menligt inflytande på en mindre trofast tillgifvenhet och en mera öfvergående böjelse. Harriet sjelf, som erhållit god uppfostran i ett institut, hvilket hon endast lemnat för att medfölja den familj, med hvilken hon rest då hon ankom till Baden, Harriet sjelf erfor i bör