finge förslag till graderade rostskahor, så skulle den sedermera kunna sammanjemka dessa till ett helt. Det vore vackert af Göteborg, der kapitalet är så öfvorvägande. att uttrycka sin asigt i detta afseende. — Hvad personlighetsprincipen beträffade bölle tal. ännu på denna såsom ensam representerande det förnuftiga väsendet. — Förr kunde hvem som helst gå upp på allmän rädstuga och afgifva sin röst, nu är ett stort antal utestängdt från att göra sin röst gällande. Tal. medgaf dock att minoritetens rätt borde betryggas. Detta kunde ske genom Hareska eller något annat valsystem. Ett tillfyllestgörande sådant skulle nog uppfinnas. — Det är sannt att få afgifva sina röster vid riksdagsmannaval, men detta beror på att de flesta ännu ej veta om annat än att de äfven i detta afseende blott äro bråkdelar af en person. Tal., visste detta af egen erfarenhet och berättade i detta afseende en muntrande anekdot. Hr Berger: Förslaget n:o 1 vore en gengångare från gamla tider, men tal. ville dock ej motsätta sig att det nu remitterades till magistraten. Då förslaget förut inom stadsfullmäktige väcktes, afslogo stadsfullm. på grund af 59 att upptaga det. Håröfver klagade motionären, men något svar på klagomälet lärer aldrig ba kommit. — En samvetsnämnd, hvilken förslaget åsyftade, vore en omöjlighet, såsom en hvar visste eom någonsin sutit i en sådan. Sjelf hade tal. varit med i en, hvilken varit ytterligt omsorgsfull, och dock hade icke ens det nu så mycket omtalade missnöjet varit så stort som det var då. Och hvem ville sitta i en sådan nämnd och dermed riskera att få sina fönster utslagna om en eller annan ansåge sig för högt beskattad? Hr Philipsson iostämde i att förslaget borde behandlas i enlighet med 59. Hade intet emot att förslaget upptoges, men trodde ej att det kunde gå igenom. En lindring kan åstadkommas, men för klasser, ej för personer, såsom förslaget n:o 1 åsyftade. Tal. hade hoppats att motionären skulle ingifva ett förslag som kunde leda till något resultat, men det navarande vore enligt kommunalförordningen omöjligt. Efter någon ytterligare diskussion skreds till votering, dervid någon konfusion uppstod derigenom att hr v. Schoultz, som begärt voteringen, missuppfattat ordförandens ord. Voteringen utföll med 10 röster mot 36, hvarigenom beslöts att förslaget skulle af stadsfullmäktige upptagas. Enl. kommunalförordningens 59 blef detsamma till magistraten remitteradt. Motionen n:o 2 remitterades efter någon diskussion till särskild beredning af 7 personer, hvilka vid nästa sammanträde skola väljas. Angående motionen n:o 3 yttrade br Berger att han fngalunda vore emot en reduktion af den alltför obegränsade makt som lagts i rikedomens hand, men bestred att det skulle ske på grund af personlighetsprincipen. De sista dagarnes erfarenhet hade ej gifvit honom skäl att frångå denna sin åsigt. Vid det näst sista stadsfnllmäktigvalet voro mycket få röstande tillstädes. Vid sista valet voro de flesta röstande för en person som samma dag i en tidning som sitt valprogram framställt att om ej stadsfullmäktige vilja iogå på de fordringar som hans parti framställer, så skola de på våldsamt sätt skiljas från sina befattningar. Det är således ej svårt att samla ihop folk, då man vill drifva fram en person. Den likgiltighet som i allmänhet råder vid valförrättningar förefanns äfven under den gamla gyllene tiden. Då likställighetsfrågan afgjordes på allmän rådstuga så funnos blott ett par personer närvarande. — Tal. ville ej förneka att fall kunna förekomma, då kommunalrepresentationerna äfven kunna befatta sig med politiska förslag, men trodde ej att ett sådant fall nu inträffat. Tal. antog att motionären menade uppriktigt, men då denno först inträdde bland stadsfullmäktige hade han ej kunnat finna ord nog blomstrande, för att uttrycka sin glädje öfver att komma bland så utmärkta, förträffliga och talangfulla män. Hvarföre hade han nu ändrat åsigt? På förmiddagen hade hela stadens budget genomgåtts utan att motionären yttrat ett ord: detta vore väl ett bevis på att stadens angelägenheter ej af fullmäktige försummas. Motionen n:o 3 blef derefter remitterad till samma beredning som det förra. Motionen n:o 4 remitterades efter några utfall mellan hrr Berger och v. Schoultz till drätselkammaren. Sedan denna sak förevarit, uppläste hr Berger en motion om att tullen vid Stigbergsliden måtte af staden inlösas. Förslaget remitterades till drätselkammaren. Fullmäktige åtskildes derefter kl. 4 e. m. Ett vigtigt jernvägsförslag har af danske inrikesministern framlagts inför Folkethinget, hvilket förslag torde vara at ganska stor betydelse ätven för vår stad, likasom för hela den skandinaviska Norden i allmänhet. Det omfattar neml. anläggandet af en jernbana från Nörresundby (straxt norr om Ålborg på Jutland) till Fredrikshavn. Denna senare plats ligger, som bekant, nära Göteborg, med hvilket det länge ventilerats om upprättandet al en permanent ångbåtslinie. Denna senare plan har hittills ej gått i fullbordan, derför att Jutland icke var af den merkantila betydelse, att en dylik linie kunde med någon gifven direkt fördel anordnas. Om nu deremot genom hela Jutland sträckes en jernvägslinie, hvilken ställes genom de slesvigholsteinska banorna i förbindelse med det öfriga Europa, skall Frederikshavn bli af stor vigt och en ångbåtslinie mellan denna plats och Göteborg närmast möjligt sammanknyta vestra stambanan i Sverige med kontinenten. Det är högst antagligt att en ström af resande och gods skulle söka denna väg. Den politiska betydelsen af den lifligare samfärdsel, som härigenom måste uppstå mellan Sverige-Norge och Jutland, bör ej kunna undgå någon. Det är just denna lifligare vexelverkan som Jutland behöfver för att kunna i längden motstå NN