Göteborgsposten – 2 januari 1868, sida 1

Article Image
görande och bidraga till inskränkning af bränvinets förbrukning, just derigenom att den skall ingifva befolkningen håg tör och kraft till att ej lefva öfver sina tillgångar. Kortligen, vi inregistrera med glädje den vinst, som det gamla äret i detta hänseende bragt oss, och hoppas, att deraf må följa allt det goda och gagneliga som rörelsens principer riktigt tillämpade innebära. Hafva vi strängt hemsökts af nöd och bedrötvelse, är det äfven vår pligt att tacksamt erkänna de frikostiga och hjertligt skänkta gåfvor, som från alla trakter strömmat till de af hungersnöden hemsökta. Mången lidandets tår har sålunda aftorkats, mången dyster förtviflan stillats. Medvetandet närom är belt säkert de ädla gifvarnes käraste belöving. Det nya statsskicket har under det förflutna året trädt i verksamhet. Den första riksdagen under detsamma var mestadels organiserande. Gaskligt är, att den nu snart stundande med kralt gifver itu med de flera reformer, som stå på dess föredragningslista, och för en gångs skull lemnar de många småaktiga, al bygdintressen framkallade bestyr, hvilka i parriotens ögon vanställa ett riksmötes fysiognomil Det nya statsskicket har både till sin grund och sitt mål en utvecklad sjelfstyrelse. Ett folks ejelsstyrelse innebär rätt för det största möjliga antal medborgare att deltaga i eller ega inflytande på de allmänna angeägenheterna, ty derförutan kan ej det allmänna lif göra sig gällande, som är kommunernas helsa. Fordringen på en billigare förlelning af rösträtten vid kommunalval har under det förfluina året blifvit så allmän, att hvarken regering eller representation längre kan förbli döf derför, hvarför vi äro äfvertygaode om, att det öfverklagade förhållandet ed penningens alltför stora öfvervigt i kommunala frågor skall blifva afhjelptMå folkupplysningen fortfarande skrida tramåt! Med nn allmän sådan måste religionskriheten stå i samband. En verklig religionstrihet sordras derför af solket med allt större kraft, ehuru man likasom känner i luften, att oct starkt motstånd skulle göras deremot. Undet nu inträdda året skall väl ett allmänt kyrxomöte hållas, det första efter den nya ordningens införande, i hvilket äfven lekmän skola deltaga. Vi hoppas ej mycket af detsamma för närvarande; men tro, att det skall väcka reformandan i detta hänseende till nytt lif och hålla intresset i dessa ting vid makt. Försvarsfrågan, kreditlagstiftningen och många andra vigtiga frågor stå jemväl på dagordningen och fordra sin lösning. Må ett stort steg tägas i denna riktning under det nu inädda nya året, under hvilket frågan om en uy unionsakt med vårt brödraland Norge, till hvilket året 1867 ytterligare närmat oss, skall somma under allmän diskussion.

2 januari 1868, sida 1

Thumbnail