regångare, de för sina musikaliska prestationer sorgligt ryktbara brandvakterna. Här är ej stället att ingå på några funderingar om den nya nattbevakningskårens företräden sramför den gamla, något som endast tiden kan gifva för handen, men hvad som dock redan från början förekommer mindre lämpligt är, att nattpolisen, utan att aflösas, får tjenstgöra från kl. 11 på aftonen till 6 på morgonen, hvartill kommer att dess antal är betydligt mindre än den gamla kårens, hvarigenom stationerna för hvardera konstapel blifver så mycket längre. I likhet med hvad händelsen var under juldagarne voro äfvev i går afton stadens alla kyrkor rikligt befolkade och i katolska kyrkan gafs, likasom på juldagen, en stor messa komponerad at I. N. Ablström och vid bvilken beträdde en mängd amatörer, berrar och damer, med såväl vokalsom instrumentalnummer. Den lilla vackra kyrkan har vid dessa tillfälle varit mycket talrikt besökt Det eljest under julen med så mycken förkärlek begagnade nöjet att åka på släde har i år endast tillgripits af dem, som haft nog mycket mod att utsätta sig för de skakningar, som å våra gator bopade isbalkarne åstadkommit. Detemot bar skridskoisen varit töremål för så mycket större uppmärksamhet och tyckes man isynnerhet under gårdagen med storifv er ha hängifvit sig åt det angenäma och uppfriskande nöjet att åka på skridskor. Mindre Teatern var i går afton ända till trängsel besatt, och redan vid middagstiden lärer huset varit utsäldt, allt tör den nya nyårspjesens skull, hvilken i går för första gången gick öfver tiljan under benämningen Brunsparken. Då ridåen gick upp, brast publiken ut i ett formligt jubel vid anblicken af den vackra fonden, hvilken föreställde en vy från Brunsparken med stora hamnkanalen och Wijkska huset i fonden under en månbelyst afton. Hr S: V. Rubenson, som målat partiet och dervid inlagt ej ringa förtjenst, blef genast framropad och helsad med lifligt bifall. — Derpå börjades handlingen i pjesen. En nattväktare, hr Fredrik Deland, gör sista gången tjenst, men mötes härunder af åtskilliga äfventyr. Han narras at tornväktaren att dricka konjak och tager så mycket till bästa, att han ser gubbare. både synliga och osynliga, hvilka, personifierande åtskilliga af dagens händelser, passera förbi honom och publiken, såsom Norrland (fru Boström), en arbetare af den nya tiden (hr Otterström), en beväringskarl (hr Engström) m. m., hvarjemto man får höra hr Götborg (hr Casper) redogöra för hr Majberg (br Lange), med hvilken han ingått bolag, om hvad han gjort under året, under det att den senare återigen gör den förre åtskilliga ganska giltiga erivringar, tills slutligen ett maskeradsällskap uppträder, hvari m:ll Carlsson och hr Ullberg, medlemmar från Lannerska baletten, utföra, lifligt dansade några pas, reminiscenser från nämnda baletts representationer. Slutligen slår kl. 12. Nattväktarens tid är ute. Han dyker ned och en medlem af den nya Ålitterata polisen dyker upp, hvarefter en Nisse (br Rokde) afsjunger ett antal kupletter, med hvilka under liflig dans af maskeradsällskapet pjesen afslutas. Stycket är ganska syndigt hopkommet och rikt på anspelningar på vår stads förhållanden, alla oförargliga och godmodiga. Siyckets bästa figur är nattväktaren, åt hvilken hr Deland visste att gifva en alltigenom ko misk färg, jemn och likväl oemotståndligt muntrande. Författarne, hr Engström och Lange, inropades, jemte hr Deland, efter styckets slut. Detsamma gifves återigen i afton. Till förpjes gafs i går det bekanta lustspelet Damer och Husarer. — Idag uppföres Volontären för sista gången. Hertigen af Östergötland som i morgon afreser hit kommer ej, såsom det troddes, att dröja öfver amarantherbalen härstädes, utan återvänder redan om söndag till Stockholm. H K. H. uppvaktas under resan af ordonnansofficeren frih. Stjernstedt. Väderleken och sjöfarten. Kölden har under senare dagarne ingalunda varit besvärande då termometern om dagarne endast visat 4 å 6 graders köld och om nätterna stått en eller annan grad lägre, men den vindstilla som varit rådande i denna vecka har bidragit att ansenligt stärka isarne, och är kommunikationen med hafvet väl numera att för vintern anses såsom afbruten, till stort omak för de flera seglare och ångare, som ännu varit att hitförvänta och af hvilka åtskilliga samlats i uthamnarne. Bland de sålunda till iskanten anlända fartygen nämna vi först och främst Hull-ångaren Argo, hvilken trots upprepade försök ej lyckats att forcera isen, hvadan de fartyget medföljande passagerarne äfvensom posten måst pr släddon hitföras. ÅnA Åren nåträffeda under hitresan I Man.