Göteborgsposten – 24 december 1867, sida 1

TIS6GUUEUII UU STI DCCOUIIOCI. —— kaliska diktkonsten. Sammankomstens glanspunkt var dock utan tvifvel prof. Böttigers mästerliga äreminne öfver den mångsidige och originelle Samuel Ödmann, öfver hvilken akademiens minnespenning för året var präglad. Enligt berättelse är justitieministern bringad i en viss förlägenhet vid tillsättningen af presidentsplatsen i Göta hofrätt, hvilken, emedan hr Darin begärt afsked, blir ledig. Inom hofrätten anses en främling böra väljas. Aspiranterna äro flera. Sjelfskrifven vore justitierådet Carleson om han ville utbyta sitt angenäma lif i hufvudstaden mot det mera lugna, men ändå mera enformiga vid Wetterns strand. Man har gissat på hofrättsrådet Bergenstråle från Kristianstad, hvilken åtnjuter stort anseende, men man tror att han ej kan undvaras der i sin egenskap af maximus communis divisor. Han skall vara en mycket erfaren och mycket anlitad affärsman. Landshöfd. Wejdonhjelm, som förr tillhört Göta hofrätt, antages gerna vilja utbyta landshösdingestolen i Hernösand mot presidentstolen i nämnde hofrätt, och civilministern skall intet högre önska, än att förse Westernorrlands län med en mera lämplig och mera omtyckt landshöfding än hr W. är. Men landshöfdingen grefve Eric Sparres ankomst hit just nu har plötsligen gilvit lif åt den förmodan att han är benägen utbyta Wenersborgs län mot Göta hofrätt. Derpå gjorde han visserligen, ur ckonomisk synpunkt betraktad, en icke obetydlig förlust; men han kom i mera lugn, och han är tvifvelsutan så förutseende, att han klart fattar huru klokt det är att lemna en befattning medan han är uppburen, medan han anses oersättlig. Såsom säkert kan antagas att om han önskar den ifrågavarande förflyttningen, möter den inga svårigheter. Den stränga vinter som nu hemsöker oss, har vållat ett bekymmersamt afbrott i arbetena på sammanbindningsbanan genom hufvudstaden. Omkring 400 arbetare äro derigenom sysslolösa. Denna bana, som Stockholms affärsmän anse såsom en olycka för hufvudstadens handel, sedan banan väl blef beslutad, är dock alls icke att försmå när den blir färdig, och blir ovärderlig när framdeles den norra stambanan från Upsala blir fortsatt. Se här ett bevis derpå. Några affärsmän i Gefle köpte en last rågmjöl iKöpenhamn. Fartyg kunde ej fås i tid, och ingen annan utväg fanns än att förskalfa rågmjölet pr jernväg hit. Körlönen från Södra till Norra bangården genom hufvudstaden befinnes kosta lika mycket som aderton mils transport på jernvägen! En affärsman här, som från Avesta köper koppar, hvilken hitkommer pr ångbåt från Westerås, erlägger 1 rdr mindre pr skepp:d i frakt derifrån till Riddarholmes än i körsellön från Riddarholmen och till södra bangården! Detta är endast två exempel på sammanbindningsbanans behöflighet. En ganska kuriös konkurrens har uppstått här emellan två morgontidningar, Dagens Nyheter och Stockholms Dagblad? — den mindre upplagan hvilken skall utkomma, men med utelemnande af alla sina specielt för hufvudstaden afsedda annonser. Prisskillnaden dem emellan är obetydlig. Begge täfla om publikens bevågenhet, med full föresats alt äta upp hvarandra. Ett mera storslaget program än det som Dagens Nyheter nu utfärdat i sin prenumerationsanmälan för nästa år, kan jag ej erinra mig ha läst. Man riktigt häpnar öfver allt det som tidningen skall verka för, och man undrar huru utrymme derföre skall kunna åstadkommas. Åtskilliga idåer äro i detta program framkastade, som väcka häpnad mest för nyhetens skull. Sålunda antydes att tidningen skall arbeta för en ombildning af embetsverken, som ställer embetsoch tjenstemännen på samma fot med de i den enskilda industrien använda personer. IIärmed kan rimligtvis endast förstås, att embetsmännen skola antagas på vecka och arbeta på beting. Huru skall t. ex. en domare aflönas: Troligen på det sätt att när han afgjort ett mål, så inlemnar han till statskontoret en räkning så lydande: An förfärdigadt ett utslag, tre ark långt å — rdr pr ark — S:ma rdr 00 — 0. s. v. Onekligen en briljant id! Hr Knut Forsberg, den celebre trädgårsarkitekten, höll i Lördags afton inför en icke talrik, men förvånad samling åhörare, i Hammers salong ett föredrag rörande hufvudstadens förskönande och åtskilligt annat. Han talar ytterst obesväradt; hans öfvergångar från det ena ämnet till det andra äro i hög grad lätta; hans ider äro mera öfverraskande än storartade; han tager sina åhörare mera med storm än med skäl, och han är utan tvifvel för närvarande den mest originelle föredragare i hufvudstaden. Göran. — AL — Göteborg d. 24 December 1867,