— —— Göteborg d. 24 December 1867. Julen. Snart tändes ljusen i rikoch fattigmans hem, för att, såsom en vacker symbol, tillkännagifva att helgen gjort sitt inträde. Det hvilar öfver det sconeri, vi snart skola ha för oss, en äkta nordisk färgton, som värmer sinnet och kommer allas våra hjertan att klappa lifligare. Nordbons lynne visar sig nu i sin rätta gestalt: öppet, gästfritt och gifmildt. Gästen är välkommen öfverallt, och han får ej gå ut med julen. Den behöfvande klappar ej heller förgäfves på den burgnes dörr. Det varder honom upplåtet, och barmhertigheten gifver, leende, ej med vresig min. Denna julen skall i detta samhälle vara sina föregångare lik — och välsignelse öfver dem som kunna gifva och gifva! I det vi nu för några dagar taga afsked af Eder, våra läsare, tillönska vi Eder en lycklig jul med frid och fröjd, en helg med goda tankar och goda gerningar!