Göteborgsposten – 20 december 1867, sida 1

De båda Blairzot, för hvilka expeditionen ej haft något obehag och som blott obetydligt rördes af sin patrons bekymmer, började med att intaga en riklig frukost innan de inhemtade nyheter om Marjoux. Sedan de derefter funnit honom återställd från sitt ofrivilliga bad och endast ännu lidande något efter följderna af striden med den store gule hunden, lomnade de honom åt den tjenstvillige och pålitlige värdshusvärdens omsorger; han borde vara fullkomligt återställd efter tre eller fyra dagar. De sysselsatte sig med utförandet af sin patrons öfriga befallningar. Att finna skurkar var ej svårt för dem, de hade blott att göra ett urval bland sådana. En utflygt till värdshuset vid rue dAllemagne, som förekommit i början af denna berättelse, och några ord till värden på stället, den elake puckelryggen Godiveau, voro nog härför. De behöfde ej heller göra några nya bekantskaper, två skurkar af värsta slaget, äfven kända af läsaren genom deras deltagande i en komplott mot juveleraren Leonard, befunno sig der och begärde ej bättro än att bli använda till nya illgerningar. Ä Dessa banditer voro Ambroise Palonge och Mathurin Furmais. Sedan vi sist hade tillfälle sysselsätta oss med dem, ha de tillbragt en del af sin tid i fängelse; men till samhällets olycka kommo de ut derifrån och hade åter tillgripit sin gamla födkrok: stöld och röfveri. Saint-Valiez kunde ej finna bättre folk för sina planer. Som han var otålig att se resultatet af dem, lät han