Göteborgsposten – 18 december 1867, sida 1

hafva postkontor. Anmärkningen är befogad; men icke i den syftning, hvari den blifvit gjord. Äfven om samtlige postmästare tagits inom postverket, är det klart att de enligt naturens ordning måste åldras, och likaledes blifva gamla och otjenstbara. Vill man således afskaffa det ofta menliga vikariatsväsendet, så finnes ingen annan rättvis utväg, än att de gamla postmästarne sättas i tillfälle taga afsked med sådan pension, att de på ålderdomen kunna anständigt lifnära sig, hvilket nu icke är möjligt, och det är derföre som man hittills ansett, att ett postkontor utan anmärkning kan och bör af dess åldrige innehafvare besittas intill dödsstunden. — Den försvunne posttjenstemtnnen i Sundsvall, Hallenberg, hade innan han i postverkets tjenst antogs varit kronolänsman, men för dåliga affärer tagit afsked. Inskrifven i postverket, blef han utsedd att afresa till Norrland, för att medverka vid en peststölds uppdagande, hvilket lyckades honom så väl, att han förvärfvade sig poststyrelsens bevågenhet och erhöll i postmästareförordnande i Sundsvall på så goda vilkor, att han der ganska väl kunnat slå sig ut, om han ej dels letvat öfverdådigt, dels besvärats af sina gamla skulder. Jag anser mig böra nämna, att då ordinarie postmästare, för ålder eller sjuklighet, söka längre tjenstledighet, tillser alltid poststyrelsen att vikarien så aflönas, att han kan derpå törsörja sig. Med anledning af den i tidningarne förekommande uppgiften, att Motala verkstad åtagit sig till statens jernvägar leverera 30,000 contner stålräler, å 10 rdr 50 öre pr ctr, kan jag tillägga att detta anbud icke gjorts af disponenten, kapt. Carlsund, utan direkt å verkstadsbolagets vägnar af frih, Manderström och brukspatron P. Reutersvärd. Dessa räler skola blifva af samma dimensioner som de, hvilka nu begagnas å statens jernvägar och tillverkas af Bessemerstål. Materialet lärer skola tagas från Fagersta bruk, tillhörigt hr Aspelin, möjligen längre fram från Högbo, om detta verk åter kommer i gång. Motala verkstad har äfven erbjudit sig leverera räler dels af puddladt och garfvadt jern tillverkade af deraf hoplagda paketer, vill 9 rdr pr ctr, och dels af garfvadt jern i foten och lifvet samt af Bessemerstål af c:a ?(g tums tjock lek i hufvudet af c:a 0,80 proc. kolhalt, till 11 rdr pr ctr. Smedjebackens Valsverksbolag har erbjudit sig vilkorligt att nästa år leverera minst 20,000 råäler, såvida bolagets för denna tillverkniog afsedda valsverk hinner blifva färdigt, men ovilkorligt minst 30,000 etr 1869, i begge fallen till ett pris at 7 rdr 50 öre pr ctr. Dessa räler skola tillverkas af hårdfärskadt Lancashire smältjern af godartadt tackjern af malmer från Grängesberget och andra malmfält inom Vester-bergslagen. Samma bolag erbjuder sig äfven leverera räler af Bessemerstål, men kan ej ännu uppgifva något bestämdt pris derpå. Trafikstyrelsen lärer beslutat antaga Motalaverkstadens leveransanbud å stålräler och Smedjebacks-bolagets af jernräler. Derigenom kan det med tiden blifva utrönt dels huruvida räler af svenskt Bessemerstål äro ändamålsenliga och dels huruvida svenska jernräler, som äro 33 3 proc. dyrare än de engelska, hafva en deremot svarande uthållighet. Anmärkningsvärdt är den betydliga skilnaden i priset på jernräler från Motala och Smedjebacken, neml. 9 rdr emot 7: 50 pr ctr. Deraf kan man sluta sig till att priset på materialet faller sig betydligt dyrare vid Motala, äfvensom hvarföre kapt. Carlsunds anbud för några år sedan att mot 7 rdr 90 öre pr ctr leverera räls till statens jernvägar, hvilket af jernvägsbyggnadsstyrelsen genast antogs, icke fullgjordes. Vidare synes att Motala verkstad fått en ganska besvärlig, möjligen med tiden öfverlägsen konkurrent inom detta fack i Smedjebackens Valsverksbolag, hvars intressenter sjelfve äro både jerntillverkare och egare af betydliga kapitaler. Om hr J. v. Koch allenast dröjt några dagar med ingifvandet till Stockholms stadsfullmäktige af sin mot trafikstyrelsen vid statens jernvägar riktade larmoyanta motion, så hade den troligen aldrig blifvit väckt och fullmäktige befriats från obehaget att lägga den under bordet. Trafikstyrelsen har neml. i sin till K. M:t afgifna, i Posttidningen för i Lördags intagna berättelse rörande fraktnedsättningarne å statens jernvägar lemnat så fullständiga upplysningar, att hr v. Kochs åtgärd befinnes i ordets hela bemärkelse dräpt. Det visar sig neml. att trafikstyrelsen icke genom den klandrade fraktnedsättningen tillgodosett vett lokalintresse, utan helt enkelt statens intresse. Märkligast är dock att då hr v. Koch icke kunde hitta vägen till trafikstyrelsen, när det gällde att få upplysning om orsaken till den fraktnedsättning hvaröfver han i det allmännas intresse blifvit så uppbragd, så har han dock ganska lätt hittat vägen till samma styrelse när han velat tillgodose sitt eget intresse. D. 12 Jan. 1865 inlemnade han i firman Hale Levin J. v. Kochs namn en till trafikstyrelsen ställd skrift, som börfö). 1.1. 78 9 en . Rn — RA — — m0u 2