Göteborgsposten – 9 december 1867, sida 1

— — — ä—e).— — 1 midd. med en enkel men särdeles anslående högtidliganet. Den rymliga salen, utefter hvars ena långvägg en fullständig gymnastikapparat är anbragt, var smyckad med fanor och läktarne sirade med vapensköldar och krigiska emblemer. Midt på långväggen, gentemot gymnastik-afdelningen, var en tribun, prydd med gevär, fanor o. dyl. upprest och på densamma hade plats inrymts åt komiterade för byggnadens uppförande, hvilka jemväl utsetts att allt framgent handhafva dess angelägenheter. Dessa äro utom hr Julius Lindström, hvilken, som bekant är anslagit medlen till byggnadens uppförande, hrr öfverste C. N. Berg och byggmästare P. J. Rapp (dessa 3:ne å stadsfullm:es vägnar), kommendörkapt. E. Ekman och rektor A. L. Schiller, å solksskolstyrelsens, samt boktryckaren S. A. Iedlund och grossh. L. G Bratt å friv. skarpskyttekårens vägnar. tribunen märktes jemväl landshöfdingen grefve Ehrensvärd, stadssullmäktiges ordf. grossh. C. PF. Wern m. fl. Sedan friv. skarpskyttekåren i ful parad och under vapen företrädd af sin musikkår, hvilken senare igår dagen till ära för törsta gången anlagt den beslutade nya förändringen i musikkårens uniform, hvita plymer i sället för svarta, och tagit plats nedanför tribunen, fylldes sal och läktare så småningom at med inbjudningsbref och biljetter försedda åhörare af båda könen, uppgående till en samling af hvad det ville tyckas c:a 2,000 personer. Musikkåren inledde högtidligheten med ett musiknummer, hvarefter hr Julius Lindström i varma och vältaliga ord öfverlemnade sin gåfva, dervid uttryckande den säkra förhoppningen att afsigten med densamma måtte ernås, att institutionen isin mån måtte komma att bidraga till danande af kraftiga medborgare och medborgarinnor, erinrande derjemte derom att då nu den döda apparaten törefunnes fattades endast den letvande anden för att göra dess verksamhet fruktbar. Jordmånen derför vore inom detta samhälle tacksam, och, slutade tal., lyckligt vore om här den i alla tider och på alla ställen så ofta förbisedda sanningen blesve behjertad, att endast i en frisk kropp bor en frisk själ. Hr C. P. Wern tackade å stadens vägnar, erinrande om att gifvaren velat med denna byggnad förknippa såväl minnet af en älskad fader som en stor fosterländsk omhvälfning. Tal. fick dervid först tillfälle att teckna minnet af gifvarens fader, afl. handl. PE. G. Lindström, hans vit och intresse för det allmänna och specielt för folkskolefrågan. Den byggnad som nu invigdes vore, kunde man säga, en ytterligare frukt at detta intresse, i det den sonliga pieteten verkliggjort uppförandet af en byggnad, som hos fadern varit en älsklingsidge. Det tillkomme nu folkskolorna och skarpskyttekåren att visa det den bästa tacksamheten lågo i ett värdigt begagnande af gåsvan. Tal kastade derjemte en intressant återblick på tiden närmast före och efter den nya representationsreformens ge