Göteborgsposten – 2 december 1867, sida 2

Article Image
Vid tolftiden satte sig tåget i rörelse och begaf sig genom de elegantare gatorna, för att utbjuda sina trasor till betraktande. Ordningen var verkligt mönstervärd. Sedan förslaget att låta en med fyra hästar förspänd likvagn rulla i spetsen för tåget på presterskapets uppmaning uppgifvits, lät man tåget öppnas mep en svart fana, på hvilken fanns inskriften: Mans inhumanity to man Makes countless thousands mourn (Menniskans omensklighet mot menniskan försänker oräkneliga tusenden i sorg). Derpå följde fyra handfasta, snyggt klädda karlar såsom prestaver, sedan trummor och pipor, hvilka uppstämde ett slags dödsmarsch, och der bakom, 4 å 5 i hvarje led, män och qvinnor om hvarandra, gående med fasta, soldatlika steg. Ju längre tåget kom mot vester, desto starkare blef det, så att skalet snart i täthet öfversteg kärnan, och i Hyde-Park, dit folk strömmat från närliggande qvarter, voro vid 2:tiden väl 15,000 personer samlade, Såsom alltid vid sådana tillfällen, bildades snart kretsar kring enskilda talare, hvilka åt sig utsett en bänk till talarestol, och endast de närmsta kunde höra talarne. Upphöjande var det ögonblick, då plötsligt tusenden sjönko på kna i det våta gräset och blottade sina hufvaden, för att bedja för de afrättades själar. Dimman hade delat sig och från en klar himmel blickade solen ned på den knäböjande församlingen, för hvilken en prest uppstämde ett andaktsfullt de profundis. Kl. 4 voro gräsmattor, diken och träd åter höljda i.töcken, massan skingrades lugnt, man hörde knappast omtalas några fickstölder, ännu mindre oroligheter i vågon stadsdel. Genomtrött for jag hem. Jag hade gått åtminstone 10 miles och stått likaså många. Från expeditionskåren till Abyssinien berättas, att man saknar alla underrättelser från kejsar Theodor; men han tyckes verkligen blott ha en liten del af landet i sin ego, ty de upproriska befunno sig emellan honom och Zulla, der de engelska trupperna voro. De sista nyheterna från de tångna i Magdala voro daterade den 6 OKnt. Grelvo Russell har i Öfverhuset föreslagit fyra resolutioner rörande skolväsendet. Den första uppställer såsom grundsats: barnet har rätt att af staten begära skolbildning och staten har skyldighet att meddela sådan. Ungdomens undervisning får ej hindras af religiösa meningsskiljnader, eller inskränkas eller upphäfvas genom för tidig användning vid arbetet. Den andra resolutionen begär parlamentets och regeringens hjelp, för att genom en bättre förvaltning af de milda stiftelserna befrämja skolväsendet. Den tredje resolutionen är en tillämpning af den andra på Oxford och Cambridge, hvilka båda universiteter han föreslär skola, genom borttagande af en del onödiga inskränkningar och genom inkomsternas fördelning af en komit6, göras mera gagneliga för den allmänna uppfostringen. Den tjerde resolutionen begär till sist en undervisningsminister med säte inom kabinettet. 50 unga skottar, katoliker, ha i dessa dagar afgått till den påfliga armöen, under befäl af en major Gordon. Man är nu nästan fullt öfvertygad om, att resenären d:r Livingstone verkligen är ännu vid lif. Österrikes eskader i Levanten har hemkallats, för att från den österrikiska kustgränsen beledsaga kejsar Maximilians väntade lik. Från alla fästen och strandbatterier å kusten skall den föreskrifna saluten gifvas vid tågets förbifart. Liket skall utskeppas i Triest och genast befordras vidare till Wien. Officiela telegrammer från Wien bekräfta oroande underrättelser, som ingått från Serbien. Från Berlin skrifves, att det bland medlemmarne af det nationala partiet på landtdagen varit tal om att föreslå upptagandet af en punkt i svarsadressen på trontalet, hvilken skulle uttrycka dep. kammarens sympatier för de betryckta tyska bröderna i de ryska Östersjöprovinserna. Detta förslag tros dock ej kunna tränga sig igenom, emedan man är rädd för att hos Ryssland väcka misstanke om, att man i Preussen tänker på, att Östersjöprovinserna kunna en gång i tiden återkomma till Tyskland. Från Amerika skrifves till Times, att en stark tryckning förestår inom kongressen för åstadkommande af en betydande nedsättning i skatten på bomull och yllesabrikater. Det säges, att den af regeringen utnämnde kKommissarien Wells uttalar sig till förmån för skattenedsättningen, såtramt den beledsagas af motsvarande nedsättningar i intörseltullen, och att han förordar afskaffandet af bomullsskatten. Alla de amerikanska valen för 1867 ha nu blifvit hållna och en öfverblick på resultaterna visar, hvilken öfverraskande vinst demokraterna ha gjort. Vid valen år 1866 var totalomröstningen uti de af kongressen såsom Unionen tillhöriga erkända 27 staterna: republikaner 2,260,719, demokrater 1,878,384, eller en republikansk majoritet af 382,335 röster — denna har nu minskats till 38,196, och demokraterna äro vissa om, att de i sjelfva verket äro redan öfvervägande. Dessa val ha gjort de radikala inom kongressen ursinniga. De fordra presidentens åtalande, egendomarnes konfiskering i Södern oh tnllständig rösträtt för negrerna. Presimm re Ao — ff —2z Pe

2 december 1867, sida 2

Thumbnail