Göteborgsposten – 22 november 1867, sida 1

— I l:::: D RER kolsbrist; så har redan skett med ett på östra kusten anlagdt jernverk, der puddelugnarne drifvas med stenkol. Hela dess jerntillverkning var såld att successive levereras till Preussen. De nyligen upptäckta stenkolslagren i Skåne hafva uppväckt en ide, som möjligen snart nog blir realiserad. Det blir alltmera sannolikt att det enda egentliga hindret för tillverkning här i landet af jernvägs-räler i större skala — och annars lönar den sig icke — ligger helt enkelt i svårigheten att åstadkomma tillräckligt bränmaterial för billigt pris; ty att träkolen bli för dyra erkännes allmänt. Men hvad säger ni om ett jernverk för tillverkning af räler skulle anläggas inom det nyupptäckta stenkolsdistriktet i Skåne? Omöjligt, svarar ni naturligtvis. Men det är alldeles icke så omöjligt. De nyligen upptäckta stenkolen i Skåne gifva väl icke så stark värma som de bästa engelska, men hafva framför dessa den stora, man kan säga ovärderliga förtjensten att vara svafvelfria, en omständighet som äfven i och för sig sjelf är högst märkvärdig. Småland eger rik tillgång på malm och tackjern, som till billigt pris kan transporteras pr jernväg. Jag tillägger nu att endast der bränmaterialet kan erhållas till billigt pris skall det löna sig atttillverka jernvägsräler. Men för en sådan fabrikation fordras kapital och företagsamhet. Begge kunna möjligen lättast åstadkommas i Skåne, som — man kan ej bestrida det — är mera europeiseradt, eller rättare sagdt ligger Europa närmare, än det öfriga Sverige. Nåväl, ni erkänner kanske nu att den ofvan framkastade iden icke år så topp rasande? Företagsamhet sade jag ju. Ja, det är verk måste afstanna tillföljd af stenden som nu plötsligen försvunnit. Se här ett exempel derpå bland tusende, och ett roligt exempel derjemte. För kort tid sedan sammanträdde intressenterna i ett af våra rikaste grufbolag till en vigtig öfverläggning. Det gällde huruvida man skulle gripa sig an, och i bolag anlägga ett stort verk för tillverkning af Bessemerstål. Allt talade härföre, den oafvisliga nödvändigheten i första rummet såvida de ypperliga malmerna med förmån, d. v. s. med vinst, nu skola tillgodogöras. När stämman börjats, föll en af de största intressenterna på den luminösa iden att, med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga sträng sparsamhet, föreslå det ett — potatisland, som grufingeniören innehade, borde indragas och derefter särskilt bortarrenderas. En ytterst liflig debatt uppstod härom, åsigterna voro så delade, att sedan den frågan efter votering blifvit afgjord aflägsnade sig de besegrade, och förslaget om etablissementet för tillverkning af Bessemerstål förföll. Så är det med vår företagsamhet nu för tiden. Men en större och bättre beräknad företagsamhet har Skandinaviska Kreditaktiebolaget utvecklat genom inköpet af det stora Ljungs-godset, som är beläget invid Göta kanal samt Motala ström, och dertill i den bördigaste delen af Östergötland. Affären är i alla afseenden briljant, ehuru 861,200 rdr visserligen är en respektabel summa. Men först och främst är läget ypperligt, jordmånen likaså; vidare består detta gods af ett stort antal af hvarandra oberoende gårdar, alla af säterioch frälsenatur, med dels riklig dels god skogstillgång. De kunna således säljas till olika köpare. Om man nu icke alls beräknar åbyggnader, skog och beteshagar till något värde, utan blott håller sig till den befintliga arealen af åker och äng, så visar sig att de nya köparne derföre endast erlagt 180 rdr pr tunnland. I arrende kan med säkerhet påräknas 15 rdr pr tunnland. Man ser således att Skandinaviska Kreditaktiebolaget ingått en affär som snart blir betydligt lönande. Östgöta Hyboteksförening har äfven nödgats inköpa egendemarne Sjögesta och Stjernarp, men också till billigt pris. Båda dessa egendomar hafva icke tillhört det ursprungliga Ljungs-godset, utan inköptes särskildt af grefve Aug. Gyldenstolpe. Stjernarp tillhörde förr Finspong