Göteborgsposten – 15 november 1867, sida 2

2 Råttegängsoch Folissaker. Från Stockholm. Mordet å m:ll Laurell. I Onsdags fortsattes vid rådhusrätten ransakningen angående detta brott, hvarvid flera nya vittnen hördes. Bland dessa förekom i främsta rummet skomakaregesällen A. F. Lindström, hvilken ansetts stå i ett förtroligare förhållande till Margareta Larsson och först nu omsider anträffats. Enligt hvad föregående referater gifva vid handen hade denne Lindström gjort Margareta Larsson sällskap ut till Ladugårdslands sattigkyrkogard samma dag som mordet begicks. Lindström berättade att han redan hösten 1866 varit bekant med Friberg och Larsson, att han flera månader bott hos dem samt att han åtskilliga gånger varit tillsammans med Larsson dels i hennes rum och dels uti det gröna. Dock förnekade Lindström på det bestämdaste att hafva till henne stått i något brottsligt förhållande, under förmenande, att uppgiften i detta afseende endast vore en skandal, ehvarom de skrifvit i tidningarna. Domstolens ordförande gjorde honom uppmärksam derpå, att hvad som i nämnda fall stått att läsa i tidningarna vore öfverensstämman !e med Larssons uppgifter; och tillfrågades härpå Larsson, cm det vore sannt, att hon, på sätt hon förut sagt, stått uti intimt förhållande till Lindström. Margareta Larsson bejakade detta, men det bestreds fortfarande af Lindström, som påstod, att Margareta Larsson talade osanning. — Slutligen berättade han, att Margareta Larsson, Thorsdagen d. 5 Sept. eller samma dag mordet begicks, kl. omkr. 12 på dagen infunnit sig hos honom och anmodat honom följa henne till Ladugårdslands fattigkyrkogärd. Detta hade han beviljat, hvarester de kl. 4 e. m. begifvit sig ut till nämnda ställe, der de uppehållit sig ungefär 23 timme och bvarunder Larsson varit myeket glad och språksam samt bjudit bonom på saft, hvetebröd och strömming m. m. Lindström bestred, att Larsson till honom gjort någon den ringaste antydning om det sasaväckande brott, hon kort förut begått, utan hade hon endast beklagat sig öfver Friberg. På hemvägen hade han skilts från Larsson vid teaterhuset 1 Humlegården, då han förklarat att han icke ville vidare gå i hennes sällskap. Orsaken härtill uppgaf nu Lindström vara, att han tyckte att det var så förargligt gå i sällskap mea en äldre qvinnak. Larsson förmälde, på derom framställd fråga, att hon icke för Lindström yppat någonting om mordet, men hon hade sagt: detta är sista gången jag bjuder Liadströmk, ty hon hade en Åaning om hvad som skulle hända henne. Härefter hördes följande personer. Instrumentmakareges. C. J. Boström, hvilken berättade, att han ofta helsatt på dem och för en tid sedan lemnat en