Göteborgsposten – 15 november 1867, sida 2

dom N:o 8 vid Nedre Stadsgården till löjtn. 0. E. Alm för 62,800 rdr samt skomak. II. P. Wahlbergs afwädda egendom N:o 17 vid Norrmalmsgatan till handl. Leffler för 60,000 rdr; egendomen var bevillningstaxerad till 5,000 rdr. — Den komite, som varit tillsatt att utreda huruvida en vinterpostföring mellan Sverige och Finland låter verkställa sig) har afslutat sitt arbete och inlemnat till regeringen en redogörelse öfver den gjorda undersökningen. Den töreslagna ångbåtslinien skulle blifva mellan Hangö Udd och Dalarö. Skulle is någongång hindra postångfartyget att gå fram till Dalarö, kommer posten att landsättas i närheten af Ilufvudskär. Vid det af vederbörande anordnade stensprängningsarbetet i Stadshagen ha öfver 150 karlar redan blifvit sysselsatta. Till arbetarnes beqvämlighet samt lindring i uppehållskostnad är så ordnadt, att de vid den närbelägna Norra arbetsinrättningen erhålla middag för 18 öre person. — Änsbåtslarten på Smedjebacken har upphört för i år, enär is redan bildat sig i Strömsholms kanal. — Den reguliera ångbåtsfarten mellan hufvudstaden samt Söderköping och Linköping har äfvenledes för året afslutats. — Kirsteinska trädgården, som fordom om sommaren var upplåten till allmänhetens begagnande såsom promenadplats för erhållande af svalka och hvila, är nu helt och hållet raserad för sammanbindningsbanans skull. De å planen ofvanför trädgården förut befintliga slygelbyggnaderne äro också nedrifna för samma ändamål. — I sammanhang med notisen om att fru Michaeli åter ötvertagit Selikas parti i Afrikanskan, meddelas at P.-T. underrättelsen, pr telegraf känd, om fru Stenhammars afträdande från kongl. teaterns scen, utan att några närmare motiver härför angifvas. D. N. fogar till sitt omnämnande häraf följande ord: Vi känna icke ännu orsaken till dutta oförmodade steg af fru Stenhammar, men äro vissa om att uttala hela den härvarande musikaliska teaterpublikens känslor, då vi beklaga att stora operan går miste om en sångerska med så ovanliga naturgäfvor, så stor musikalisk bildning, så mycken smak och renhet i föredraget och så mycken dramatisk verve, som alltmera framträdt, synnerligen i Afrikanskans parti, hvilket fru Stenhammar ätergifvit på ett äfven i dramatiskt hänseende högst utmärkt sätt. Fru Stenhammars talung och stora användbarhet försäkra henne om att lätteligen finna fördelaktigt engagement vid någon af de större tyska tceatrarne. Men hvar skall Stockholms opera finna en ersättning för henne? — Iadugårdslandsteatern har till spelning upptagit Runebergs Kan ej!, hvilket sycko som i går afton skulle för första gången gifvas å nämnde scen. — —— —— Ä — —