Göteborgsposten – 31 oktober 1867, sida 1

Göteborg d. 31 Oktober 1867 En hård V. storm blåste härstädes under hela gårdagen, åtföljd af regnbyar. I sjön lärer vädret varit mycket svårt och de ångbåtar, som i går skulle utgå härifrån, ha till följe af stormen blifvit qvarliggande. ngarne Charente och Willem Clara, hvilka i förgår gingo till sjös, återkommo under loppet af gårdagen till skärgärden, der de gingo till ankars; samma var förhållandet med ångf. Carl XV, som i går skulle afgå till England. Ångf. Najaden, som var hitväntadt i Tisdags, ankom först i går middags till Warberg och ernade afgå derifrån hit kl. 4 i dag på morgonen. Ångf. Excellensen Toll hitkom på dess resa från Kristiania först kl. 3 i går e. m. och utgick åter från hamnen kl. 2,6 för att lägga sig i skärgården öfver natten. Detta var fartygets sista resa på Göteborg för innev. år. Efter dess ankomst till Köpenhamn kommer det att afgå till Malmö, för att iataga ångf. L. J. Bagers turer deremellan och Liibeck. Nya Teatern. Längtan att åter få lyssna till Louise Michaölis hänryckande toner hade i går afton förmått det i nuvarande tider sällan inträffande, eller från golf till tak fyllt nämnde teaters salong. Den älskliga sångerskan helsades vid sitt inträde och efter hvart och ett at de af henne utförda numren med de mest entusiastiska bifallsyttringar, hvilka nådde sin höjd efter slutnumret: 2:ne svenska och norska visor af Jacobsson och Kjerulf, föredragna på det lika konstnärliga som enkla sätt, hvari fru M. icke af någon svensk, ja, kanske icke ens af någon sångerska upphinnes. En af friska röster bestående, särdeles väl sammansjungen amatörsqvartett bidrog i icke ringa mån till att göra konserten angenäm. Mindre Teatern. Det var med nöje vi i Tisdags återsågo den franska komedien Den vackra arrendatorskan, hufvudsakligen med hänsyn till titelrollens utförande, hvilken i fru Boströms händer blef särdeles friskt och täckt spelad. Äfven hr Ullbergs komik, såsom den dumme mjölnardrängen, var roande och skrattretande. Den derpå gifna operetten Den föregifna skatten är, fastän en af de bättre på sin tid, dock något väl långdragen och musiken enformig, ehurt ej fattig på melodier. Fru Tivander led af heshet, hvilken omständighet äfven inverkade störande på spelets gång. Hr Trurander, som Scapin, och Ullberg, såsom den gamle girigbuken, spelade med lif och raskhet samt upprätthöllo i allmänhet stycket. Till sist gafs ett lustspel, kalladt Mot Beräkning, ledigt bearbetadt och lokaliseradt af A. J—nm. Stycket, som hvilar på en genomkomisk ide, utfördes raskt och lifligt. Dialogen är qvick och lätt samt kupletterna roande och muntra. Fru Tillgren spelade med beräkning och illusoriskt väl en gammal bakslug gumma, som hyr ut rum. I morgon gifves ett skådespel: Den förskjutna, hvari fru Boström innehar en af hufvudrollerna, samt det sedan förra säsongen så väl bekanta Nationaldivertissement, af folkdansar. Kyrkokonsert. Direktör Isr. Sandströms förut omnämnda andliga konsert eger rum i afton gkl. 7 i Domkyrkan. Man behöfver endast kasta en blick på programmet till denna konsert för att ana att här icke är fråga om en vanlig musikalisk njutning, och denna aning växer till visshet. då man erfar att konsertgifvaren lyckats att till sitt biträde eröfra icke allenast de yppersta vokala och instrumentala förmågor vårt samhälle erbjuder utan jemväl en härstädes ovanligt stor manskör, 50 å 60 sångare utom skolungdomen, och slutligen — kronan på verket — nordens yppersta tolkarinna af andlig musik: fru Louiso Michabli. Allt detta sammanlagdt och derjemte den måttligt tilltagna inträdesasgiften, 1 rdr, skulle säkerligen vara tillräckligt att till denna folk-konsert i ordets vackraste betydelse samla så många åhörare som den vackra kyrkan förmår rymma, om icke härtill komme det personliga intresse kon