Göteborgsposten – 23 oktober 1867, sida 1

igens Byrå är 1 huset N:o 9 vid Smedjegatan. ( i ——— — —— Å de senast anlända emigrantångarne från Liverpool hafva många kolerafall inträffat under resorna, och på en, nemligen ångaren Minnessota, hade icke mindre än 16 personer aflidit efter dess afgång från Liverpool. Detta fartyg blef förlagdt i karantän härstädes och de flesta som lågo sjuka vid ankomsten hit hafva sedan tillfrisknat. Här i sjelfva New-York hör man, som bättre är, icke mycket talas om koleran, oaktadt väderleken under senaste tiden varit mycket ombytlig. Morgnar och aftnar äro mycket kyliga, under det vi åtskilliga dagar haft det riktigt hett; så inträffade t. ex. d. 19 d:s att en person dog af solsting, något som man knappast förr bört omtalas denna tid på året. Gula febern fortfar att vara ganska elekartad i Sydstaterna; värst i Galveston (Texas) och i NewOrleans. I den förstnämnda staden ha sedan farsotens utbrott d. 24 Juli aflidit öfver 1,500 personer; nästan alla butiker äro stängda och alla affärer ligga nere, kyrkorna äro tillslutna och gatorna folktomma, alla offentliga nöjen suspenderade af auktoriteterna och de stackars innevånarne äro betagna af fasa och förskräckelse. Flera af de bäste läkarne derstädes hafva fallit offer för sjukdomen, hvilket naturligtvis gjort tillståndet ännu beklagansvärdare; de flesta personer som döden skördat äro sådana som kommit dit från Vestoch Nordstaterna. I New-Orleans börjar farsoten äfven sprida sig mer och mer; ungefär 90 personer dö dagligen af densamma. Bland den der förlagda militären har den anställt stora härjningar och dagligen ingå till general Grant i Washington rapporten om officerare som blifvit bortryckta af den härjande farsoten. I den rapport, som ingick till honom å. 18 d:s, sinn er man äfven med sorg och ledsnad att en svensk officer, nemligen löjtn. C. J. Rossander d. 17 d:s varit bland dem som skördats af gula febern. Löjtn. R., som för andra gången anlände till Amerika förra året, erhöll detta år på våren anställning i Förenta Staternas reguliera armå såsom löjtnant vid 9:de kavalleriregementet. Kort efter sin anställning erhöll han genom general Grant en kort tids permission, hvilken han begagnade för att resa hit till New-York och helsa på vänner och bekanta, af hvilka han, genom sitt öppna och flärdfria väsende förvärfvat sig en stor mängd bland såväl landsmän som amerikanare härstädes. I början af Juli var hans permission slut och han afreste då till sitt regemente, hvilket redan erhållit ordre att begifva sig till NewOrleans. Sista gången jag sammanträffade med denne vän var i vår svenska kyrka, hvarest han efter gudstjenstens slut i rörande ordalag anhöll om de bättre lottade församlingsmedlemmarnes bidrag till en sjuk och lidande landsman, som led brist på allt. Hans begäran kröntes med framgång, och få dagar derefter lemnade han oss. Hans sista göromål härstädes var således att söka lindra en landsmans nöd. Att han med utmärkelse deltagit i Unionens krig mot Sydstaterna, är förut bekant i Sverige, äfvensom att han gjort sig allmänt omtyckt af kamrater och förmän. Han hade en varm och lefvande fosterlandskänsla och talade bland landsmän alltid med hänryckning om det gamla Sverige. Hans afsigt var att efter några års vistelse här återvända till fäderneslandet och förena sig med sin trolofvade, men döden tillintetgjorde hans afsigt och lade starkare band på honom, långt borts från hans kära fosterland. Frid öfver denne väns minne! D. 25 September kl. 4 på eftermidd. utbröt öfver staden Filadelfia en häftig orkan, åtföljd af en försarlig hagelby. Ovädret varade ungefär 1 timma och i mannaminne kan ingen påminna sig ett sådant. Hageln, en stor del af ett bönsäggs storlek, sönderslogo alla fönsterrutor, som voro åt den sidan hvarifrån orkanen kom, söndersleto fönstermarkiser, nedbröto grenar på träden vid promenadplatserna. Regnet och hageln gjorde stor skada för många egare af butiker, hvarest fönsterna sönderslogos och regnet nästan forsade in på varorna. I dervarande institut för blinda väckte hageln en obeskriflig förskräckelse; då fönsterrutorna sönderslogos störtade alla de olyckliga blinda tillsammans och trodde att någon förfärlig olyckshändelse hotade deras lif, och det var med stor möda ställets föreståndare och läkare omsider lyckades lugna dem. I trakten kring Filadelfia lärer haglet gjort stor förödelse å den på marken stående säden, alldenstund hagel som blifvit upptagna och vågda, haft en tyngd af öfver 3 ounces, ungefär lika med å svenskt skålpund. Bland teatrar och offentliga nöjen som mest besökas här i Newyork, isynnerhet af resande och den 8. k. tarfligare klassen, intager Barnums museum första rummet, dels i anseende till den billiga inträdesasgisten (30 cents). dels emedan detsamma är tillgängligt för besökande från kl. 10 f. m. till kl. 10 på aftonen. Lätom oss derföre — i tankarne förstås — göra ett besök derstädes en middag kl. half 2, då ematingen börjar. Vi spatsera Broadway upp och varseblifva snart på venstra sidan en stor byggnad, från hvars höga tak svaja en mängd flaggor, nästan alla nationers, vår svenska icke ens undantagen. Annu icke tramkomna dit höra vi en ljudelig musik, vi trängas uppför trappan (trängas måste vi för att komma in) och köpa våra ficketst (biljetter), vi begisva oss direkte till teatersalongen, hvilken är belägen i nedra våningen, vi se der nästan alla sittplatser upptagna, men om damer äro med i sällskapet nalkas oss snart en gontleman, som artigt bjuder dem armen och för dem fram i salongen, der han arrangerar plats för dem. Musiken (icke just harmonisk) börjar, och snart uppdrages ridåen. Vi se framför oss en liten, men dock ganska nätt scen, på hvilken uppföras Mazeppa, Bartholomeinatten, eller något dylikt, ty knalleffekter måste det vara för att RR