Göteborgsposten – 21 oktober 1867, sida 1

rsoch SÖArA Lårmgatorna, hos J. C. Yeckman 5, hösnet af Allteoch Skansgatorna i Haga, hos n jemval lösnummer försäljas 3 8 öre. — Tidni — Ä under, hvars lefnadsbana väl icke varit lyeande, men på hvilken icke ens hans argaste motståndare förmå att kasta nägon skugga. om det redan anses såsom en utmärkelse, att af den regering, som åtnjuter landets förtroende, hafva erbjudits en plats vid konungens rådsbord, så är det väl lika förtjent af erkännande att hafva mottagit den under en kritisk tidpunkt, och att på denna plats utan tvekan hafva användt hela sin kraft, låt vara att den i förtid blef bruten. Man kan icke gerna göra ett större offer åt tosterlandet, ehuru det sällan med tacksamhet erkännes. Posttidningen meddelade i Thorsdags ett regeringsbeslut, som troligen skall vinna allmänt godkännande. Det vigtiga uppdraget att med krigsministern rtådpläga rörande den af riksdagen gjorda framställning om lindring i det nu på rustoch rotehållare hvilande besvär, samt att uppgöra förslag till sådan lindring har blifvit lemnadt åt tre ledamöter af första och tre af andra kammaren, samt åt tre embetsoch tjenstemän. Valet af dessa nio förtroendemän är med stor omsorg verkställdt. Såväl indelningsverket, som den allmänna värnepligten äro i denna institution väl representerade af sakkunniga män. Man träffar ibland dem: grefve af Ugglas, eom icke blott varit en utmärkt chet för ett kavalleriregemente, utan sjelf eger ett betydligt antal både rustoch rotehåll, och som derjemte med ett brinnande nit utför hvarje uppdrag som han åtager sig; vidare hemmansegaren Sven Nilsson, hvars stora insigter just på det område der han nu kommer att verka väckte så stort uppseende förliden riksdag ; dernäst hr Emil Key — landtmannapartietsförslagne ledare — hvars praktiska förmåga pu kommer att ställas på prof, och slutligen kammarrådet Charpentier och regementsskrifvaren Himmelman, hvilka i afseende på indelningsverkets nuvarande organisation äro så bevandrade. I dag firas här ett publicistiskt jubileum, som endast två gånger tillförne har kunnat firas i vårt land. På den dagen för jemt ett hundra år sedan utgafs Dagligt Allehanda för första gången — då i formatet at cn liten anspråkslös qvartlapp. Tidningen har under dessa 100 år flera gånger förändrat både redaktion, format och tendens och i alla dessa afseenden har den varit ganska rörlig; men i ett fall har den varit exempellöst stadig. Den har nemligen något mer än 50 år utdslats till allmänheten af samma person, fru Fahlman, hvars jubileum firades i våras, och som äfven i dag skall mottaga den guldmedalj som Patriotiska sällskapet tilldelat henne. I dag lärer ätven n. v. redaktörens af Dagl. Allehanda, sil. d:r Lindströms födelsedag firas. — Hosttidningen, hvars tvåhundra-tjugotredje årgång nu utgifves, är den äldsta tidningen här i landet. Då Karlstad lades i aska skyndade norrmännen att lemna frikostiga bidrag till de olyckliga innevånarnes understöd. Då Drammen (i Norge) något senare förstördes af eld, hade svenskarne alldeles förgätit hvad norrmännen gjort för Karlstad. När nu hungersnöden i Norrland endast genom den allmänna välgörenheten kan hindras, så skynda norrmännen återigen att visa sin välgörenhet, förgätande den otacksamhet som vi gjorde oss skyldiga till. Ingen eger rättighet föreskrifva hvad en annan skall gifva för välgörande ändamål; men berättigad är man att reflektera öfver hvad som gifves, och anställa jemförelser mellan gåfvobeloppen och gifvaren. Se här en liten paralell: Svea hofrätts embetsoch tjenstemän sammanskjöto cirka 900 rdr till de nödlidande norrlänningarne. En annan korporation hår, hvars ledamöter i årsinkomst med säkerhet uppbär fyradubbelt högre belopp än Svea hofrätts ledamöter, har gifvit 500 rdr. Denna korporation är Stockholms läkaresällskap. Ett par af dess ledamöter har i årlig inkomst 35,000 å 40,000 rdr, några ha 25 å 30,000, nigra 15 a 20,000 rdr och flera 10 å 12,000 rdr. Visserligen bör i betraktande Ne OOER ANRER . —