Göteborgsposten – 7 oktober 1867, sida 2

och på grafvens brådd fnaskar med jordiska bestyr och förbannar den, som vill berötva. honom en del af bans egodelar, med hvilka han håller främmande legoknektar mot sitt eget folk, som han tillåter vara i okunnighet. Vi meddela här följande ur ett bref från en person, som besökt Garibaldi i hans sängelse i Alessandria: Generalen bar sin röda skjorta och gick stödd på en käpp. Hans ansigte bar prägeln af hela hans själs bedröfvelse. Han var på samma gång glad och smickrad af att erfara, att man i Turin visade lifliga sympatier för honom och att man ogillade den regeringsåtgärd, för hvilken han blef ett offer. Han utropade plötsligt: Ve Tialien! ve nationens heder, om man inbillar sig, att den romerska frågan är löst! En sådan fråga kan icke och far ej dö. Hon skall lösas samma dag som Rom skall vara befriadt från det värsta at allt gissel. Han dikterade för oss derefter en protest, som sedan blifvit offentliegjord. Under det jag höll på att skrifva efter hans diktemen, blef jag varse en bok, som låg uppslagen på arbetsbordet. Jag kastade mina ögon på densamma. Denna bok bar till titel: Titi Livii Decader. Intet vredgadt ord till dem som soranstaltat arresteringen. Under tvenne timmar, som vi voro tillsammans med generalen, vände sig samtalet kring den romerska trågan, historien, litteraturen. — Man talar, sade han, om att moraliska medel skola öppna vägen till Rom. Tron j väl, att moraliska medel någonsin skola kunna afhugga den gordiska knuten? Vi avarade: — Nej! — Navalt sägen hela Italien, genom pressen, föreningarne, de förtroliga meddelandena, kortligen, genom alla möjliga medel, att den romerska frågan skall lösas med det italienska svärdet och icke genom någon ministbrs moraliska medel. Framför allt är det al vigt, att man väl vet, det romerska frågan icke löses genom min arrestering. Etter en stund forfor han: — Varen öfvertygade om, att Italien skall, oaktade alla regeringens bemodanden, i trots af utlåndingens trolösa och illvilliga ränkor, alltid vara verldens främsta nation, vore det också endast genom sina storartade minnen! Stannen på S:t Pelerstorget, rådfrågen med blicken och själen dessa vältaliga minnen, gån tillbaka till Bruti tid och sägen med stolthet: Jag är Italienare. Ahl hvilken herrlig republik den romerska! hvilka män hon egdel Tanken på den dag, då det stackars Rom efter en stor förlorad batalj skickade sina legioner till Spanien och bortauktionerade de af Hannibal besatta romerska landsdelarne, och det fonns stora medborgare, som gjorde sina inrop till de högste priser. Vi deremot, vi tveka om att begifva oas i väx till den eviga staden, der vi böra krossa svaga och föraktliga fiender. Ah, jag försäkrar er, mina vänner, att om vi en dag sätta foten på Vaticanen, så skall denna dag vara den skönaste i mitt lif, och då skall jag kunna dö. Generalens anlete glänste i detta ögonblick af inspiration, förklaradt af en liflig hänförelse, Vi togo efter tvenne timmars samtal afsked utaf honom. Han omfamnade oss flera gånger, tryckte med den vänskapl:gaste ifver våra händer och uppicpade för oss sina råd, nästan sina böner. Alla tjenstemännen i fängelset täflade i vördnad och uppmärksamhet mot den namnkunnige ängen Sjelfva soldaterna ropade på borpgården och under generalens fönster: lefve Gambaldil I Frankrikes östliga provinser orgaviseras nu en fullständig här om 100, 000 man, hvilken består oberoende at det stora armebefalet i Nancy. Denna arme, som latt kan uppbringas till 180,000 man, skall bilda hrankrikes törsta operationsarm6. Den andra armåen omfattar gardet och garnisonen i Paris. Den tredje operationshären organiseras i det sydliga, den fjerde i det nordliga Frankrike. De båda törsta armeraa skola genast beräpnas med Chassepotgevär. Ilvarja regemente skall inom kort bli forsedt med de s. k. karteschsprutorna. Franska regeringen har nu bisallit, att den fransk-amerikan-ka telegrafkabeln neulägges i en linie fiån Brest till den lilla franska ön S:t Pierre, som ligger tätt söder om Newfoundland vid inseglingen till Lorenzobugten. Härigenom skulle den engelsk-amerikanska telegratförbindelsen från Valentia (Irland) till Hearts Content (Newfoundland) så en farlig konkurrent. I hvarje fall boppas man, att priserna på depescher från Europa till Amerika snart skola bli nedsatta tili halfva beloppet. Kejsar Frans Josefs afresa från Wien till Paris är bestämd till d. 23 d:s. Kejsarinnan skall stanna hemma, emedan det bekrättar sig, att hon befinner sig i ett tillstånd, som är egnadt att ingitva hotvet glada förhoppningar. I Rysslands hufvudstad skall förmälningen mellan konung Georg och storfurstinnan Olga ega rum d. 22 Okt. Konungen och drottningen at Danmark skola komma till Petersburg, för att närvara vid festligheterna. Den i Reval sammanträdda utländska landtdagen har beslutat upphäfva de adligas privilegium att uteslutande så e a säterier. På den så mycket omtalade etnografiska kongressen i Moskwa skall i Petersburg tölja en stor slavisk komit6, hvilken skall unde! vetenskapligt sken kring sig gruppera. alla de slaviska folkens vetenskapliga och litteräre samfund. Ryssland fortsätter således mec sitt system at politiskt hyckleri. P. S. Underrättelsen om att Garibaldi sök lemna Caprera, men blitvit fasttagen och åtet