Göteborgsposten – 7 oktober 1867, sida 2

ty vi hafva allt att frukta så länge vi icke hafva qväft denne orm, hvars djerfhet och ihärdighet förfölja oss och hindra oss då vi äro som bäst på väg, ingenting är ännu utförbart. — oOch tror ni att det gynnande ögonblicket skall länge vänta på sig. — Min käre vän, var säker att jag härvid vill uträtta allt hvad jag förmår. Men vi behöfva nödvändigt Portins medverkan och för en qvarts timma behöfver jag en summa ... men en rund summa. — Ah! alltid penningar, utropade pantlånaren med en föga uppmuntrande blick. — Otacksamme! jag som kommer att föreslå er en lysande affär. — 0! O! Hvad beträffar affärer så äro de ofantligt svåra att förutse. — Splendid säger jag er. Är ni en man att kunna diskontera mig på antagliga vilkor min nevö, Jean? — Markis Jean de Ruzolles? Ni skämtar, baron. — Antag att jag skämtur om ni vill, men svara allvarsamt, diskonterar ni mig min nevö, pengar på bordet, ja eller nej? — Men markisen? — Markisen har rest till Florens i tanke att aldrig mera återkomma. — Är han så sjuk ? — Ja, en sjukdom, som jag har ingifvit honom, svart