Göteborgsposten – 2 oktober 1867, sida 1

—— — AN — KomitkCen sammanträdde första gången i Stockholm d. 29 April 1865. I början af komitns förhandlingar uppstod fråga om huruvida komiten borde utarbeta förslag till en helt och hållet ny föreningsakt eller blott föreslå förandringar i och tillägg till den nu gällande. Under förhandlingarnes fortsatta gång blef emellertid komitn alltmera öfvertygad om, att en revision af föreningsakten svårligen kunde åstadkommas på annat sätt, än genom att fullständigt omarbeta dersamma. Bland de unionella frågor, hvilka af alla parter isynnerhet framställas såsom behöfvande komiiens diskussion, äro flera af en så genomgripande beskaffenhet, att de svårligen kunna lösas annat än fragementariskt. Detta gäller isynnerhet om det sammansatta statsrådets organisation och verkningskrets, behandlingen af de diplomatiska angelägenheterna och konungens förfogande öfver krigsmaklen). Dessa ärenden stå icke allenast i en oupplöslig inre förbindelse, utan äro tillsammanstagna af en så stor betydelse, att det neppeligen skulle vara lämpligt att i en tilläggslag lemna nya och uttömmande bestämmelser om dem. Ty en sådan måste både bli af ett vigtigare innehåll och mycket oftare komma att tillämpas, än hvadjsom vid dess sida kunde stå qvar af sjelfva riksakten. Men komiten har dessutom icke kunnat begränsa sitt arbetes omfång endast till dessa ärenden. I ölverenestämmelse med hvad som blifvit antydt antingen af det svenska eller af det norska statsrådet eller a! dem båda, har komitEn äfven funnit öfvervägande skäl att föreslå mycket vigtiga förändringar i bestämmelserna om rikenas styrelse under konungens frånvaro eller sjukdom samt om konungaoch regentskapsval. Den anser det äfvenledes ändamålsenligt att vidtaga enskilda förbättringar i eller tillägg till föreskrifterna om tronföljden. Skola sålunda nästan alla unionela institutioner göras till förmån för nya och ingripande bestämmelser, blir det i samma mån en naturlig följd, att man bemödar sig om att förena dem med de tå från riksakten återstående bestämmelserna till ett sammanhängande och uttömmande helt och således söker åstadkomma en ny och fullständig föreningsakt. Härigenom vinnes äfven den fördelen, alt en skarp gräns kan dragas mellan unionslagen och hvartdera rikets särskilda konstitutionela rätt. Detta låter sig nemligon bäst göra derigenom, att man i sjelfva föreningsakten upptager alla bestämmelser, hvilka skola anses för unionela och således icke få förändras eller upphäfvas utan genom öfverensstämmande beslut af konungen och båda rikonas nationalrepresentanter. KomitEn började sitt arbete med att genomgå den förra unionskomitens förslag och det betänkande, som norska regeringen deröfver afgifvit år 1847. Redan vid detta genomgående enades komitn om grunddragen till beståmmelser angående flera unionela förhål landen. Under öfverläggningarre härom uttalade de svenska medlemmarne inom komitn en önskan om, att man, för av gifva föreningen större styrka och erhälla en gemensam kontroll öfver unioasregeringen, skulle föreslå ett för båda parterna gemensamt unionsparlament. Men då de norska medlemmarne bestämdt motsatte sig denna önskan, fortsattes förbandlngarne med utarbetande af ett förslag till ny föreningsakt utan ett sadant purlament. Och åå full enighet ej kunde uppnås i afseende på alla de institutioner, som enligt samtliga medlemmarnes äsigt borde upptagas i en ny föreningsakt, fann komiten efter två månaders samvaro det förmånligast att nedsätta ett mindre utskott, bestående af undertecknade Vogt, Aschehoug, Berg och Björck, åt hvilket uppdrogs att bringa ordning och sammanhang i de provisoriskt antagna bestämmelserna och antecknade alternativerna samt att bearbeta dem till förslag, son kunde tjena till grundval för senare öfverläggningar. Komitån ätskildes d. 29 Juni 1865, och nämnda utskott utarbetade derpå under loppet a påföljande månader trenne alternativa förslag, hvilka senare blefvo kringsända till komitens medlemmar. Kort derefter sammanträdde båda rtikenas nationalrepresentationer. De förblefvo i verksamhet till Juni månad 1866, och på grund häraf hvilade komitåns förhandlingar. Dessa upptogos åter d. 9 Oktober 1866. Under en följd a! summanträden, hvilka varade till d. 14 December samma år, genomgick komitn de nyssnämnda trenne utkasten och utarbetade hufvudsakligen med vägledning af dem ett förslag till en ny föreningsakt, hvilket förslag, innan komiten åtskildes, till sina hufvuddrag antogs af samtliga medlemmarne, endast me: I förbehåll af att senare, ifall så ansågs ändamålsenligt, sullståndiggöra detsamma eller företaga förändringar i redaktion och detaljer. KomitEns svenska medlemmar upptogo här ånyo frågan om ett unionsparlament och begärde, att, du ett förslag till föreningsakt utan unionsparlament nu bragts till stånd, bredvid detta ett annat skulle utabetas på grundvalen af en sådan för rikena gemensam sfolkrepresentation, hvars sammansättning och : verksamhet borde bli föremål för diskussion vid komitens senare förhandlingar. Hj Komitas norska medlemmar anmärkte i anledoning häraf, att de enligt sitt kommissorium ej hade befogenhet att deltaga i någon förhandling rörande detta ämne, och att de i hvarje fall måste hålla sig till hvad den norska regeringen i sitt utlåtande af d 28 Januari 1865 yttrat angående olämpligheten af att framställa något förslag om införandet af ett unionsparlament. i Undertecknade svenska medlemmar, hvilka under dessa omständigheter betraktat frågan såsom fallen inom komitn, tro sig likväl böra dervid anmärka, ) Kursiveringarne äro gjorda af oss Red. af G.-P. —— mee