Göteborgsposten – 26 september 1867, sida 1

Igår vid 7-tiden på morgonen visade termometern härstädes endast 3 gr. blidt och personer, hvilka ännu tidigare på morgonen gjort väderleksobservationer, påstå sig ha sett en tunn isskorpa betäcka mmdre vattensamlingar i staden och dess närhet. Falköpings Tidn. för igår berättar, att i Tisdags på attonen ett fullständigt yrväder der i trakten uppstod, ackompagneradt., säger tidn., af en ohygglig nordan som, i vildt raseri, tjutande rusade fram öfver våra stora slätter. Samma afton, under det starka yrvädret, ihjälfrös ute på en af de vester om Falköping belägna mossarne en 16 års gosse från stadens arbetsinrättning. Den ihjälfrusne gossen hade, enl. otvannämnda tidn., under sommaren tjenstgjort som vallhjon åt d:r Neumann, med hvilken tjenst han ännu i Tisdags fortfor, då ban på qvällen skulle, i sällskap med doktorns dräng som ledde en fölunge, transportera hem en kalf; emellertid hade den stackars gossen, förfrusen och genomvåt efter det oupphörliga regnandet under Tisdagen, icke orkat tölja med drängen, utan utmattad fallit ned ute på mossen, der han i går på morgonen påträffades död. Beyerböckska kapellet, hvilket under sitt förra vistande härstädes med rätta förvärfvade sig allmänhetens stora ynnest och lifliga erkännande, har åter anländt hit till staden och kommer till att börja med att uppträda å hr C. Rodhes cafe i Skeppsbron N:o 1. Första uppträdandet blir i afton. Fastighetsköp. Willerdingska huset vid Kungstorget, hvilket för någon tid sedan inropades på auktion af stadsmå klarefirman II. W. Ström C:o för annan persons räkning har, enl. H.-T., sedermera under hand inköpts af hr J. F. Pettersson för samma summa, hvartill det då inropades eller 175,000 rdr. Från Strömstad skrifves d. 22 dennes: Hela förliden vecka har väderleken varit högst gynnsam för sädesbergningen, hvilken nu torde vara slutad öfverallt; men i natt regnade det åter. — Ingen ny råg har ännu torgförts och något bestämdt pris kan ännu ej anses stadgadt; efter all sannolikhet blir detta varierande mellan 22 och 25 rdr pr tunna at nya skörden. kreatursmarknaden i London. Å marknaden sistl. Måndag, d. 23 d:s, utgjordes tillförseln af 5,840 st. nötkreatur och 25, 110 st. får. Såväl af de förra som de senare voro alla qvantiteter trögsålda. Tillförseln af såväl engelska som utländska djur var betydlig. För nötkreatur betaltes 3 sb. 10 d. å 4 sh. 4 d., för får 3 sh. 10 d. å 4 sh. 2 d., för svin 2 sh. 10 d. å 3 sh. 8 d. pr 8 skålp. Död genom eget förvållande. Från Strömstad skrifves förl. Söndag till Bohuslans tidn. om följande ohyggliga tilldragelse, som passerade nästföregående Lördag: Bland öbönder, som om morgonen, då vädret var temligen vackert, infunno sig i staden befann sig äfven en ung man, Otto Hansson från Lökholmen. På eftermiddagen, då stormen rasade som svårast, kom Otto Hansson för att begifva sig hem i en liten dröjbåt. Alla de närvarande bådo honom enträget afstå från försöket, så mycket heldre som han var så öfverlastad att han flera gånger var nära att falla i sjön; men han blott skrattade och menade på att rådgifvarne voro landkrabbor och krukor, som icke förstodo att sköta en båt. Då man patagligen kunde se att båten icke kunde uthärda i så svår sjögång, proponerade någon att bruka våld och taga rodret, masten och årorna från båten, men detta råd, så godt det var, följdes dock af ingen, emedan Otto var af stark herkulisk växt, så att ingen vågade försöket. — Otto begaf sig således i väg, visserligen med ett ref i storseglet, men med toppad fock, och bland barlasten den oundvikliga bränvinsbuteljen. Alla skyndade upp på Laholmen för att se huru det skulle gå med den djerfve seglaren, Denne hade knappast hunnit ur hamnbassinen, innan en våg slog in i båten och karlen måste oupphörligt ösa. Han sågs soroster lägga till vid Killingholmen, påtagligen för att ösa båten läns och troligen för att ytterligare taga en klunk ur buteljen, hvarefter resan fortsattes; men oaktadt han öste oupphörligt, fylldes dock båten allt mera, och kommen i närheten af ett litet skär ungefär ett bösshåll från Laholmen kantrade båten och den unge mannen försvann i djupet. Ingen räddning var möjlig, ntan måste man, utan att med bästa vilja kunna hjelpa, åskåda detta fasansfulla uppträde. Ryktet förmäler att äfven en större båt med flero