Göteborgsposten – 25 september 1867, sida 2

Rättegangsoch Polissaker. Poliskammaren. Qrinsporsonen Albertina Christina Hagberg, boende i Majornas 3:dje rote, undergick i Thorsdagpolisförhör såsom skäligen misstänkt att ha afdagatagit och å lön lagt ett af henne d. 28 sistl. Augusti framfödt flickebarn. Hennes moder, Christina Hagberg, ansågs ha varit medveten om brottet öch undergick likaledes polisförhör. Vid det första förberedande förhör, som anställdes med Albertina Hagberg, sedan misstankarne mot henne blifvit väckta, hade hon uppgifvit att fostret varit dödfödt och att det af henne nedgräfts i trädgården till det hus der de bodde. I denna uppgift iustämde äfven hennes moder. Man anställde undersökningar på det uppgifna stället, utan att något påträffades. Sedan en accoucheuso lemnat det intyg, att ofvenstående uppgift af Albertina Hagberg ej kunde vara sanninge nlig, utan att barnet varit lefvande vid födseln, anställdes ytterligare förhör med henne, och slutligen erkände hon att barnet verkligen haft lif, att hon virat in det i ett täcke och nedlagt det i en korg samt följande dag gräft ner det i trädgården på ett annat ställe än hon förut uppgifvit. Då man der anställde undersökning fana man verkligen liket at barnet, som affördes till Carl Johans församlings benhus på Gamla varfskyrkogården. Vid polisförhötet i Thorsdage erkände Albertina Hagberg att barnet varit lefvande. Hon var alldeles allena då det föddes, och svag som hon var, kunde hon ej gifva det någon vård eller di. En kusin till henne, en flicka som äfven var sjuk för tillfället, var inne på förmiddagen, och Albertina omtalade huru sjuk hon var, meu kusiaen gick straxt derefter, utan att sedan låta höra af sig eller skaffa någon hjelp. Barnet föddes kl. half 1 ocb modern, Christina Hagberg, kom hem omkr. kl. 4. Barnet låg då i sängen och var redan dödt. På at polismästaren framställd fråga om den tilltalade önskat att barnet skulle dö, svarade hon nekande. Hon hade varit så svag och matt att hon ej orkade taga vård om barnet. Åklagaren anmärkte att om hon följande dag orkat gräfva ner barnet, måtte hon ej ha varit så svag som hon lät påskina. Af förhöret framgick vidare att inga förberedelser voro träffade, som under sådana förhållanden anses nödvändiga. Den tilltalade hade förut framfödt 2:ne barn och förde enligt prestbetyget en lösaktig vandel. Hustru Christina Hagberg, den tilltalades mor, infördes derelter. Hon var som nämndt är borta då barnet föddes, Då hon omkring kl. 4 kom hem hörde hon af dottern hvad som händt, men gjorde ej det ringaste lör att undersöka huru förhållandet var med barnet, om det var vid lif eller ej. Jag såg det inte, upprepade hon flera gånger under det hon för öfrigt uppförde sig som om hon varit plågad af sitt onda samvete. Den vidare ransakningen öfverlemnades till Säf vedals häraderått och skulle i afbidan på densamma Albortina Christina Hagberg förvaras i cellsängelset. För att få utrönt huruvida barnet varit vid lif då det nedgråfdes, skulle medicolegal besigtning anställas.