delaktig för det senare länet. Under det nemligen priserna inom Elfsborgs län tillhandahällas prisvinnarne genast efter täflingen, och första priset, som ofvan nämnts, utgöres af ett gevär af utmärkt beskaffenhet, så har inom Bohuslän, två år å rad priserna blifvit ötverlemnade till segervinnarne först ett helt år efter täflingsskjutningon, De ha derjemte utgjorts af Hagströmska bakladdningsgevär, en modell, som numera kan anses som temligen töråldrad. Dom. Inhysesmannen Joh. Jonsson, hvilken, såsom förut i denna tidning omnämnts, i en skog invid Laxå ihjälskjutit skogvaktaren Lindqvist, dömdes för några dagar sedan at Norra Wadsbos häradsrätt i Hotva till 10 års straffarbete och förlust af medborgerligt förtroende för lifstiden. Under domens uppläsande, säger ett ögonvittne, visade brotislingens ansigte en djup ånger öfver det begångna brottet och det djerlva, nästan trotsiga uttryck, som vid hans häktande afspeglade sig i alla hans drag, hade nu lemnat rum för uttrycket af en stilla resignation, detta utseende af djup nedslagenhet, som vistandet i den ensliga cellen oftast qvarlemnar hos icke förhärdade brottslingar. Svensk sjukgymnastik i Köpenhamn. Föreståndaren tör institutet för sveusk sjukgymnastik i Köpenhamn, prof. C. M. Nycander, har nyligen utgifvit sin femte årsberättelse, hvaraf framgår följande. Institutet har under år 1866 varit besökt af 224 patienter, derat 145 manliga och 79 qvinliga. Af dessa voro 88 under 25 år, 85 mellan 25 och 50 år och 51 från 50 till 75 år gamla. Af patienterna ha 34 afbrutit behandlingen eller icke haft någon nytta af den, 75 ha blifvit bättre och 125 betydligt bättre eller fullkomligt återställda. Institutets verksamhet, som började d. 1 Nov. 1861, har sedan denna tid utvecklat sig sålunda: år 1861 (institutet öppet i 2 månader) 5 patienter; 1862 (12 mndr) 101 d:o; 1863 (10 mndr) 138 d:o; 1864 (10 mndr) 148 d:o; 1865 (11 mndr) 188 d:o och 1866 (10 mndr) 224 patienter. Det högsta patientantalet som samtidigt blifvit behandladt i institutet har varit 114. Marknaden i Hofva d. 20 d:s gynnades af ett förträffligt väder och var mycket talrikt besökt. Tillförseln vid denna, som bekant Westergötlands förnämligaste kreatursmarknad, var ovanligt stor, och kreaturen i allmänhet vackra och vid godt hull. Priserna voro äfven ovanligt höga. Sålunda betaltes: för 14 qv:s oxar 300 å 400 rdr, för 13 d:o d:o 300 å 350 rdr och för 12 d:o d:o 210 å 250 rdr. Kor betaltes med trån 35 till 100 rdr, efter qvalitet. Tillförseln at spanmål var obetydlig och priserna höga. En mängd uppköpare från Nerike bevistade marknaden. Åtskilliga ficktjufvar hedrade äfven densamma med sin närvaro, enär 4 bönder blefvo bestul na på sina väl späckade plånblöcker. Prinsessan Eugenie beredde allmänheten på Gotland tillfälle att förl. Lördag bevista en bögtidlighet af mera sällsynt art. N. D. A. meddelar härom följande: Prinsessan lade nämnde dag sjelf grundstenen till det hem för obotligt sjuka, till hvars uppförande hon så frikostigt skänkt 20,000 rdr. Platsen för detta sjukhem är en fri plan vid hafsstranden straxt utanför Wisby. Kl. half 1 på middagen anlände H. K. II. till stället, der hon mottogs af landshofdingen, artilleribefälbafvaren, biskopen m. fl. af stadens notabiliteter samt ett stort antal åskådare af alla klasser. Vid prinsessans ankomst uppstämdes folksången af regementsmusik, hva refter landshöfding Gyllenram holl ett kort tal, hvari han i varma ordalag tolkade stundens hogtidlighet och den tacksamhet, som hela Gotland kände för den ädla furstinnan, som genom olvannämnda sjukhems stiftande ånyo visat ett prof af sin frikostighe och omhuldande tunke för Gotlands välgång. Derefier framlemnades murbruk och en spade, hvilken prinsessan sjelf fattade, och med cementet fäste byggnadens första grundsten, hvarunder på öfligt sätt nealades flera sorter nu gångbara mynt. Derpå uppstämde Wisby såogförening ett par inger hvarefter prinsessan aflägsnade sig, hvarunder musiken ånyo spelade folksången. Denna grundläggningsceremoni gjorde på den församlade men gheten ett högtidligt intryck, och med rörelse åsåg man huru den ädla prinsessen, sjelf pröfvad af sjukdomens lidande, förtröstansfullt talade om sina förhoppningar