——— n— mer omnämnde). Ordf. tillkännagaf att val till ledamöter i dessas ställe skulle försiggå kl. 11 på f. m. . Till behandling företogs derefter en motion af Lars Hansson i Källsby af innehåll: :att landstinget må besluta vidtagandet at sådana åtgärder, hvarigenom en brobyggnad öfver norra grenen af Göta elf vid Bohus f. d. fästning må komma ofördröjligast till stånd och att landstinget nu beviljar erforderliga medel för föregående undersökningar, upprättandet af ritningar och kostnadsförslag m. m., så att nästa års landsting må ega att tillgå erforderlig ledning och kännedom för fattande af vidare beslut i denna angolägenhet. Häradshöfd. Svalander, som i denna fråga först begärde ordet, afstyrkte motionen helt och hållet. Tal. gaf en historik öfver uuderhållsskyldigheten för färjan vid Bohus, hvaraf visade sig att Kougelfs stad hade underhållningsskyldigheten af lorbemälde passage. Tal. bestred att länet skulle ha någon skyldighet att bygga den ifrågasatta bron, utan att om en sådan skall åvägabringas, detta då måtte ske genom bildande af ett bolag. Denna farled öfver Göta elf vore för öfrigt blott ytterst sällan besvärad af vanskligheter. Motionären, Lars Hansson, talade till förmån för sitt förslag. Hans mening hade ej varit attlandstinget skulle bekosta brobyggnaden, utan blott att bekosta :undersökning och kostnadsförslag för en sådan bro, , Hr Palmgren, som upplyste om Kongelss skyldighet i afseende på färjningen vid Bohus, framställde önskligheten af att en undersökning måtte ske. Häradeh. Svalander kunde så mycket mindre bifalla att länet skulle bekosta undersökning för en broanläggning vid Bohus, som tinget dagen förut afslagit en motion om undersökningars verkställande för förbättrande af en annan kommunikationsled — den innanför IIjertön. Chr. Larsson och Andreas Eliasson ansägo Jänet hafva stort gagn af denna våg och påyrkade derföre att tinget skulle bekosta undersökningen för brons anläggande. Hr O. Evers, som kunde vitsorda av Passagen vid Bohus understundom är lifsfarlig, föreslog at: motionen skulle remitteras till förvaltuingskomitn. Hr Rundbäck föreslog att saken skulle i dess närvarande skick remitteras till konungens befhde för vidtagande af lämpliga åtgärder till sakens ge nomdrifvande. Sedan tinget beslutat, att motionen ej skulle hvila till nästa ting, i hvilket innebars att densamma hvarken som motionären före slagit skulle öfverlemnas åt en beredning ej beller åt beredningsutskottet, antogs hr Rundbäcks förslag. Deretter företogs val till riksdagsmän efter hrr Kilman och L. Norin, för hvilket val på annat ställe i tidningen redogöres. Nästa ärende utgjordes af en motion al Olle Thorberntsson i Bua: att landstinget, med upphäfvande af förut fattadt beslut om antagande af den utaf Kongl. Maj:t förändrade grunden för kommunalutskyldernas utgående såsom grund äfven för uttaxering af de afgilter, som i allmänhet af landstinget beslutats, täcktes bestämma, att af afgifter, som landstinget till uttaxering bestämmer, måtte i öfverensstämmelse med Kongl Maj:ts nådiga förordning om landsting, af d. 21 Mars 1862, 5 47 mom. 2, efter ordalydelsen, lika fördelas, så väl å all fast egendom som äfven å inkomst at kapital eller arbete, och det i den mån enhvar skattskyldig betalar till statsverket, Ätven denna motion gaf anledning till åtskillig diskussion. Alla talare voro örverens derom att det skulle vara olämpligt att nu upphäfva hvad tvenne landsting förut beslutat. IIrr Svalander, P. Berg, major Neiglick, Proschwitz, kyrkoh. Eriksson, Norrman och Rundbäck samt slutligen ordföranden sjelf visade i förtjenstfulla anföranden allt det olämpliga i förslaget. Dettas anhängare tego — men då det skreds till votering befanns det att förslaget likväl erhöll 20 röster för sig, hvaremot blott 25 röster förkastade detsamma. g Landthandlaren L. J. Thim i Brattefors hade inlemnat förslag om att landstinget med upphäfvande af sitt törut sattade beslut att bygga en lasarettsbyggnad i Strömstad, ville besluta densammas byggande i närheten af Hede gästgifvaregård. . Löjto. Å. Nycander upplyste om att alla förbeedande åtgärder vore vidtagna för lasarettets förlägvande till Strömstad, hvars fullmäktige redan afstätt ord åt detsamma. Dessutom skulle läkarevården för asarettet der bli billigare. Då för öfrigt tinget relan förut fattat enhälligt beslut i detta ärende, borde let ej upprifvas. Ordf. erinrade likaledes om att alla förberedanle åtgärder blifvit vidtagna för lasarettets förläggande ill Strömstad, att tingets beslut i detta afseende fö